Vad betyder och hur uttalas häradsvis
Häradsvis uttalas här|ads|vis ad.
Ordformer och varianter av häradsvis
Hur används ordet häradsvis
De som den svenska krigsledningen under skånska kriget kallade för snapphanar, men som senare historieskrivning velat visa vara mer komplex, kan sägas ha utgjorts av åtskilliga olika kategorier. En kategori var reguljära specialförband under till exempel Pieter Sten eller generalmajor Meerheim som arbetade mycket bakom fiendelinjerna med att inhämta underrättelser och få ut personer därifrån, men också med att förhindra svensk skatteindrivning i Skåne. Dessa specialförband samarbetade nästan alltid med danske kungens friskyttekår som i svenska ögon utgjorde ytterligare en kategori snapphanar, båda dessa grupper var anställda av danska staten. Friskyttekompanierna bestod till största delen av skåningar men också av danskar och ett fåtal tyskar, polacker och till och med svenskar. Ofta var kompanierna rekryterade häradsvis men det förekom även kompani som huvudsakligen bestod av studenter från Köpenhamn och Lund, samt kompanier som bestod av arméveteraner. Dessa kompanier var samtliga lätt beväpnade ridande förband på 40–200 friskyttar som opererade över stora områden och främst angrep den svenska arméns försörjningslinjer. Friskyttarna samarbetade också med kompani av lejda kroater som specialiserats på liknande krigföring ute i Europa. En tredje kategori var helt vanliga bondeuppbåd, där den lokala befolkningen tog till vapen mot annalkande svenska styrkor, denna kategori var vanligast i inledningsskedet men fortsatte genom hela kriget. En annan grupp snapphanar var de danska fogdar som övervakade dansk skatteindrivning och furagering (anskaffning av foder) och som ofta kom ihop sig med svenska trupper med samma mål. Ofta nog samarbetade dessa fyra grupper och bidrog med manskap till olika danska krigsoperationer och oftast var de styrda från Köpenhamn. Generalmajor Meerheim i den reguljära danska armén var ytterst ansvaring för friskyttarnas operationer. En sista kategori var de stråtrövare som strök omkring i skogstrakterna och som absolut inte hade något med krigsledningen att göra. Deras plundringar riktade sig inte bara mot den svenska armén utan även (och i en större utsträckning) mot civilbefolkningen. Riktigt vilken omfattning stråtröveriet hade under skånska kriget är oklart, men källorna visar att det förekom missdådare på båda sidor som utnyttjade lokalbefolkningen på skamligt vis.
Topografen tycks personligen ha besökt alla de platser han beskriver, vari ingår 5 städer och 108 pastorat. Han reste runt i landskapet med häst och vagn, kanske någon enstaka gång också med släde, och intervjuade prästerna, som fått en rekommendation från biskop Andreas Olavi Rhyzelius att ge stöd åt Broocman. Det tog åtskilliga år innan det stora verket var klart för tryckning. Det är uppdelat i två delar. Den första, omfattande 200 sidor, beskriver först hela landskapet, sedan städerna Linköping, Norrköping, Söderköping, Wadstena och Skeninge. Andra delen, omfattande 780 sidor, beskriver landsbygden häradsvis och sockenvis och avslutas med ett register, med sockennamnen i alfabetisk ordning.
De första ekonomiska kartorna i Sverige utgavs häradsvis 1860–1912 av Rikets ekonomiska kartverk i skala 1:50 000 och hann täcka åtta län. Vid sammanslagningen 1894 övertogs utgivningen av Rikets allmänna kartverk. Kartan är i allmänhet känd som "Häradsekonomiska kartan". 1911–1936 utgavs ekonomiska kartan i skala 1:20 000 och fastighetsgränser infördes. 1935 infördes flygfoton som grund för kartan och skalan ökades till 1:10 000. Det dröjde dock till 1947 innan utgivningen fick större fart. Från 1965 började man även utge ekonomiska kartor över Norrland, här i skala 1:20 000.
De svenska landskapslagarna började nedtecknas omkring 1220, vilket år Västgötalagen anses nedtecknad. De olika landskapslagarna gällde för en lagsaga som ungefär motsvarade vad som idag betecknas landskap. Domar avkunnades på ting vilket avhölls häradsvis under ledning av en häradshövding eller lagmannen.
