Härjedalen Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet härjedalen

1. I Jämtland och Härjedalen är grynost / gôm en festrätt som mestadels serveras vid högtider. Förr i tiden gav heimbuføringa (hemflyttningen från fäbodarna) ett särskilt tillfälle att festa på grynost. Detta tillfälle ansågs av en del som en större högtid än jul. (källa)
2. Hamra, Tännäs socken – en skidby i södra Härjedalen Hamrafjället – ett fjäll i södra Härjedalen. (källa)
3. I Sverige häckar havsörnen främst utmed Östersjökusten, vid syd- och mellansvenska sjöar och i Lappland. Den observeras dock i hela landet och har förekommit som häckfågel i alla landskap förutom Dalsland, Härjedalen och Jämtland. Svenska havsörnar kan vintertid flytta söderut så långt som till Mellaneuropa, men kan också flytta kortare sträckor eller stanna kvar vid häckningsområdet. (källa)
4. Hån (Lillhärdals socken, Härjedalen), sjö i Härjedalens kommun, 61.858°N 14.0833°Ö / 61.858. (källa)
5. I Sverige har man hittat hällmålningar främst i norra Sverige men efter tre fynd i Bohuslän, bland annat i Tumlehed på Hisingen, och åtta i Värmland så har man reviderat uppfattningen att den bara skulle vara en nordsvensk företeelse. Man har bland annat hittat hällmålningar i Jämtland vid Hästskotjärn, Fångsjön, två vid sjön Skärvången och ett antal i Härjedalen där den mest kända finns på fjällplatån Flatruet. I Ångermanland har man hittat målningar i Härnösand, i Anundsjö, Fjällsjö, vid Högberget i Ramsele och vid Åbodsjön i Sidensjö socken. De nordligaste är hittade i Fredrika, på Finnforsberget ovanför Finnforsfallet i Skellefteå kommun samt utanför Jokkmokk i Lappland. (källa)
6. Liksom i Värmland, Jämtland, Härjedalen och delar av Norge har verb i presensform alltid ändelsen -er istället för -ar, exempelvis börjer och simmer istället för börjar och simmar. Även börje respektive simme. (källa)
7. Hälsingland är ett landskap i södra Norrland i Mellansverige. Det gränsar i söder till Gästrikland, i väster till Dalarna och Härjedalen, i norr till Medelpad och i öster Bottenhavet. Landskapet har omkring 150 000 synliga fornlämningar. (källa)
8. En vittnesberättelse angående konverteringen från asaläran till kristendom finns bevarad för Tröndelag i allmänhet och Öst-Tröndelag i synnerhet. Nämligen bonaderna som hittades i Överhogdal i östra Härjedalen 1909, daterade till perioden 800–1100. I Tröndelag börjar kristna stenkyrkor byggas under 900-talet. Missionärer kom från de brittiska öarna där Norge hade skatteländer för att sprida den kristna tron. Tröndelag var vid tillfället den förnämsta delen i Norge, dess huvud. Odens åttafotade häst Sleipner förekommer på tapeten, Gullinkambe likaså. Yggdrasil, världsträdet, utgör centrumet i bonaderna. Många av de fornnordiska gudarna kan även de skönjas. Kyrkor, mytologiska monster, människor, skepp med mera återfinns på tapeten. Ändock förekommer inga stridigheter, vävnaderna vittnar om en infiltrering, kristen förekomst i ett kultiskt samhälle. Präster och kors i en hjältesaga. Livsträd och rutor symboliserar lycka och konverteringen i Skandinaviens inland, i Härjedalen, skedde fredligt. Någon strid i samband med övergången har inte heller påträffats i vare sig Jämtland eller Härjedalen. Tvärtemot vad Skogbonaden från Hälsingland berättar om, där den kristna kyrkan attackeras från alla håll och kanter. Hälsingland och Norrland var nykonverterade på 1190-talet och Järnbäraland, alltså Dalarna, var 1177 fortfarande hedniskt. (källa)