Vad betyder och hur uttalas hässja
Hässja uttalas hässja -de.
Ordformer och varianter av hässja
Aktiv
- hässja
- infinitiv
- hässjar
- presens
- hässjade
- preteritum
- hässjat
- supinum
- hässjande
- presens particip
- hässja
- imperativ
Passiv
- hässjas
- infinitiv
- hässjas
- presens
- hässjades
- preteritum
- hässjats
- supinum
Perfekt particip
- hässjad en
- ~ + subst.
- hässjat ett
- ~ + subst.
- hässjade den/det/de
- ~ + subst.
Hässja är ett verb
Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.
Hur används ordet hässja
En hässja är en ställning bestående av stående störar och däremellan liggande slanor eller uppspända trådar. Ställningen används för att torka en skörd i form av slaget gräs, starr och örter till hö eller för att torka sädeskärvar eller ärtris. Ställningen kan vara utställd endast säsongsvis eller permanent byggd. Arbetet att lägga upp hö på hässjan kallas för att hässja. Hö på ställningen kallas hässjat hö. Även ställningen med pålagt hö kallas ofta höhässja. Bruket med hässjning minskade kraftigt under senare delen av 1900-talet då torkningen av hö förenklades med mekaniserade hövändare och torkanordningar i byggnaderna där höet kördes in. Med ökat intag av vinterfoder i form av balar minskade samtidigt intaget av löshö och hässjningen minskade ytterligare. Med skördetröskornas intåg i jordbruket tröskades säden på rot och hässjning tappade sin betydelse.
Höhässjor var av olika typ i olika delar av Sverige och även mellan närliggande byar. En typ som var vanlig i exempelvis Ångermanland var att de vertikala stolparna, krakarna, stöttades med 3 stag. I stolparna borrades hål för träpinnar som sattes i hålen och stack ut några decimeter för att slanor (cirka 6 eller 7 stycken) skulle kunna ligga mellan stolparna på de utstickande pinnarna. En sådan hässja rymde en "länk" hö. "Länk" är ett (numera historiskt) mått på en mängd hö. En höhässja med vertikala stolpar, och slanor däremellan, rymde 2 "länkar" hö.
För att en höhässja skall stå stadigt, och inte till exempel blåsa omkull, så bör de (tre) stag som stöttar de vertikala stolparna vara satta så tajta, att den huvudsakliga tyngden överförs på stagen och endast en mindre del på krakarna.
En hässja i Siljansnäs består av krak, rödor och snes. Krak, vertikala stolpar med ett antal snett uppriktade pinnar som de horisontella rödorna vilar på. På rödorna lägges höet. Kraken hålls uppe med snes, stöttor som lutar.
Den fyrbenta ryttarehässjan är en särskild form av hässja som bland annat använts på våtängar. Den är i stora delar av Sverige traditionellt känd under namnet stacksto(d).