Hästlass Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hästlass

1. När järnvägen drogs fram genom landet skedde detta i de flesta fall i renodlad landsbygd mellan städerna. I vissa fall valde man vid byggandet av statsbanorna även sträckningar som inte passerade de gamla städerna, och överlät åt enskilda intressen att bygga anslutande järnvägar. Kring de stationer som tillkom längs järnvägarna uppstod ofta efter hand så kallade stationssamhällen. I många fall skedde en mycket snabb utveckling av dessa samhällen där olika typer av industriell verksamhet startades. Utvecklingen var ofta särskilt snabb i de så kallade järnvägsknutarna, där olika banor hade anslutning till varandra. Både butiker och industrier hade behov av transporter av varor, och det blev lättast om de låg nära stationen, eftersom ett hästlass inte ens kunde ta en hundradel som mycket last som dåtidens tåg. (källa)
2. Kosta–Lessebo Järnväg anlades ursprungligen som en renodlad transportresurs för Kosta glasbruk. Bruket hade anlagts 1741 och man var hänvisad till vägtransporter. Vägnätet var emellertid bristfälligt och transporterna blev dyra. År 1874 anlades Carlskrona–Wexiö Järnväg (CWJ) med en station i bland annat Lessebo. Glasbruket bekostade då en ny väg från bruket till Lessebo via Ryd, en sträckning om ca 15 km. Kostnaden var ca 9000 kr. Den första glastransporten från bruket till CWJ skedde i februari 1874. 30 hästlass glas kördes, vilket räckte till att fylla två järnvägsvagnar. Dåliga konjunkturer och hård konkurrens gjorde att bruket tappade i lönsamhet och vid bolagsstämman 1887 beslöt man att förändra driften i grunden. Man beslöt att satsa mer på skogsavverkning och för att leda detta anställde man samma år jägmästaren Axel F. Hummel. Han anlade Kosta Trävaruaffär och byggde dessutom en ångsåg vid Visjön. Sågen förbands med Kosta genom en liten järnväg, ca 2 km lång. Även bruket moderniserades, bland annat med gaseldade ugnar istället för som tidigare vedeldade sådana. Man startade också torvutvinning för att förse ugnarna med bränsle. Det lantbruk som tillhörde bruket moderniserades och rationaliserades, allt efter anvisningar från Hummel som 1889 utsågs till verkställande direktör. (källa)
3. Munkedals Järnväg (MJ) var en smalspårig (600 mm spårvidd) järnväg mellan Munkedals hamn och Munkedals bruk i Bohuslän. Banan byggdes år 1895 för att ge pappersbruket bättre transportmöjligheter men man körde även persontrafik. Byggdes med en rälsvikt av 12,0 kg/meter. Då fanns inte Bohusbanan som från 1903 möjliggjorde tågtrafik Munkedal-Göteborg. På 1800-talet var principen att trafik längs kusterna skulle ske med ångbåt, exempelvis till Munkedals hamn. Bruket grundades 1871 och man körde först hästlass till hamnen, och senare en ångbil och sedan valde man att bygga en järnväg. Stationen vid bruket kom även att kallas Munkedals övre, och stationen vid Bohusbanan kallades Munkedals nedre. (källa)