Högersinnad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet högersinnad

1. Wahlforss spelade en central roll när det efter kriget gällde att knyta kontakter till det sovjetiska näringslivet och skötte länge själv Wärtsiläs förbindelser med fartygsbeställare i Sovjetunionen. Politiskt var han högersinnad och en deciderad motståndare till Urho Kekkonen samt därigenom bland annat en ivrig anhängare av den så kallade Honkafronten, som syftade till att förhindra att denne omvaldes för en andra ämbetsperiod. Han fick titeln bergsråd 1941. (källa)
2. Bluhme var ursprungligen högersinnad men övergick senare till vänstern och invaldes i folketinget. Här hade han säte intill 1909 och var ansluten först till Det Moderate Venstre, sedan till Venstrereformpartiet. (källa)
3. Westman slog sig 1906 ned som advokat i Hangö och fick titeln vicehäradshövding 1908. Han var sedan 1916–1935 stadsfiskal, stadsfogde och justitierådman samt föreståndare för Nordiska föreningsbankens Hangökontor, innan han sistnämnda år blev verkställande direktör för Finska forcit-dynamit Ab, en befattning han hade innehaft på deltid sedan 1919. Westman grundade även 1908 Hangö Bladets tryckeri Ab, sedermera Hangö tryckeri Ab, och satte som ägare sin prägel på tidningen Hangö, som under mellankrigstiden var en högersinnad röst i den finlandssvenska presskören. Han satt 1930–1933 i riksdagen, där han företrädde den Lappovänliga fraktionen inom Svenska folkpartiet. (källa)
4. Welin blev student 1878, stationsskrivare 1879 och avancerade till trafikdirektör i Västra distriktet (1908–1924) samt var ledamot i direktionen för Statens järnvägstrafiks pensionsinrättning 1902–1910 och ordförande i trafikavdelningens undervisningskommission 1907–1924. Welin var högersinnad stadsfullmäktig i Stockholm 1901–1919 och 1921–1931 samt 1907–1932 ledamot av drätselnämnden och vann inflytande på bägge ställena. Welin var huvudredaktör för det med anledning av Statens järnvägars 50-årsjubileum utgivna stora verket Statens järnvägar 1856–1906. Historisk-teknisk-ekonomisk beskrifning (fyra band, 1906–1907). Han utarbetade Matrikel öfver personalen vid Sveriges järnvägar (1902, 1905, 1908). (källa)