Högsommarvärme Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet högsommarvärme

1. Övergången mellan vår och sommar kallas försommar och inträffar på norra halvklotet i maj-juni. Sensommar inträffar på norra halvklotet i augusti-september, och på södra i februari-mars, och är övergången mellan sommar och höst. Begreppet högsommar (alternativt "högsommarvärme") definieras att högsta temperaturen på dygnet i fråga når +25 °C eller högre, och gällande värmebölja skall detta upprepas minst fem dagar i sträck. (källa)
2. Expansionsfog, även dilatationsfog, i dagligt tal ofta kallad rörelsefog eller dillfog, är den byggtekniska termen för en fog som tillåter viss rörlighet mellan två byggelement. Rörligheten behövs för att kompensera längdskillnader som uppstår på grund av termisk expansion. T.ex. kan en lång hängbro med farbana av stål vara flera decimeter kortare vid sträng kyla än i högsommarvärme. Vid sådana broar kan inte en enkel fog (som skulle vara mycket bred och mycket störande vid kyla) placeras i farbanan, utan en expansionsskarv måste konstrueras på ett passande sätt. (källa)
3. 9 maj – Med + 25 °C uppnås gränsen för högsommarvärme i Götaland, Sverige. (källa)
4. I junimånad hade den riktigt varma luften med uppemot 25-30 grader lagt sig över östra och södra Europa samt Tyskland, medan de västra delarna hade mera lågtrycksbetonat väder. Temperaturerna var också för årstiden relativt blygsamma. I Skandinavien låg de på i huvudsak mellan 15 och 17 grader. I Spanien och Frankrike förekom kraftiga regn som på vissa håll gav översvämningar eller rekordstora mängder. Redan runt månadens mitt började varmluften att avancera västerut och gav sommarväder på Iberiska halvön, vilket det tidigare ej hade varit. Runt midsommarhelgen kom varmluften att avancera mot Skandinaviska halvön, med en början i nordost. Sakta men säkert tryckte även varmluft på från kontinenten vilket som småningom gav högsommarvärme i större delen av landet. Den värmen höll sedan i sig över hela kontinenten månaden ut. Men sedan skulle dock julimånad visa sig bli ännu varmare. (källa)
5. Systemet är inte direkt översättbart till det svenska systemet, då det amerikanska inte tar hänsyn till värmeperiodens längd och intensitet. En växtart som är anpassad för t.ex. ett inlandsklimat kan mycket väl klara extremt låga temperaturer, men behöver kanske även långa perioder av högsommarvärme för att överleva, alternativt kan ha svårt för perioder av mildväder vintertid – om den då alldeles för tidigt börjar "tro" att det blivit vår. (källa)