Höjd Synonymer Betyder Uttal

• krön
• kulle
• upphöjning

Hur används ordet höjd

1. En gasklocka eller gasometer är en cisternliknande anläggning byggd för att lagra stadsgas eller naturgas. Vissa gasklockor har teleskopfunktion och kan därför anta olika höjd. (källa)
2. Gasturbinerna har mycket hög effekt i förhållande till sin storlek och sin vikt. Mindre gasturbiner har låg verkningsgrad men om de är av storleken 1 MW och uppåt har de bättre verkningsgrad, dock aldrig jämförbar med den hos kolvmotorer. Vid effekter över 1 MW är dock gasturbinen snart ett så pass mycket billigare alternativ att den, trots skillnaden i verkningsgrad, konkurrerar ut kolvmotorn. En bidragade faktor i vissa tillämpningar är att en kolvmotor inte är optimal för det låga lufttrycket på hög höjd medan gasturbiner har betydligt större lufttryckstolerans. För användning i flygplan kompenserar den låga vikten till viss del att verkningsgraden inte är optimal. (källa)
3. Vid 1400-talets slut var Stockholms stads gator stenlagda med ränndalar. Under 1700-talet indelade man ibland gatan i rutmönster ej större än 3 till 4 alnar (180–240 centimeter). Rutindelningen syftade till att stabilisera gatstenen. Rutindelningen användes även dekorativt. Norrbron fick Stockholms första trottoar av huggna stenar 1809, trottoarens höjd var 35 centimeter från gatan. Klagomålen på gatorna var dock många. Överståthållaren klagade i sin ämbetsberättelse 1827–1932 på att gatorna är illa lagda med ojämn sten, saknar trottoarer och på många ställen saknas rännstenar, varför de är svåra att renhålla, obekväma för åkande och särskilt för gående personer. År 1837 kom gatuläggare från Berlin som lärde de svenska stenhuggarna bli skickligare på sitt jobb. I början av 1900-talet användes oftast det som kom att kallas "fältsten" (kullersten), på 1920-talet började man använda "smågatsten" (se bilden till höger). Lokalt i och kring stenbrotten i Bohuslän, som stod för en stor del av produktionen av granit till gator, vägar och hus, kallas smågatstenen för knott. Från 1920- till 1950-talet pågick stora stenläggningsarbeten på Sveriges riksvägar. Gatsten av granit var vid den här tiden billigare och mer lättåtkomligt än asfalt, och depressionsåren ledde till att många vägar stenbelades då det sysselsatte svensk stenhuggningsindustri och stenläggare. Det var ett tungt jobb, en kvadratmeter gatsten väger drygt 200 kilogram (genomsnittsstenen är en kubikdecimeter stor och kubformad) vilka sattes ut för hand. År 1953 var exempelvis hela dåvarande Riksväg 2 belagd med gatsten. I mitten av vägen lades ett lager kol som mittlinje vilket gav vägarna ett karaktäristiskt "ormskinnsmönster". Efterkrigstidens höjda kostnader för arbetskraft, asfaltens positiva egenskaper, bland annat ansågs den betydligt regnsäkrare (inte hal som gatsten) ledde till att de gatstensbelagda landsvägarna asfalterades efter hand. I många fall lades ett lager asfalt ovanpå gatstenslagret. Antalet landsvägar som är gatstensbelagda är numera fåtaliga. Ett exempel är Kristianstadsvägen/Riksväg 9 i Simrishamn från Tobisvik i stadens utkant in till centrum. (källa)
4. Steamboat Geyser i Yellowstone nationalpark i USA, är för närvarande världens kraftfullaste gejser. Vid kraftiga eruptioner kan den spruta vatten upp till 90 meters höjd. En av världens mest regelbundna gejsrar är Old Faithful i Yellowstone nationalpark, som har ett utbrott ungefär var 91:a minut och kastar 20 000 liter kokande vatten 45 meter upp i luften. (källa)
5. Geodesi (från grekiska geo = jord och daiein = att dela), handlar om att bestämma jordens figur och storlek, punkters läge på jordytan, deras höjd över havet och tyngdkraftsvärde. Även tyngdkraftsfältets struktur och geoidbestämning hör till geodesin. En forskare inom geodesi kallas geodet. (källa)
6. Den geostationära omloppsbanan är en cirkulär omloppsbana i jordens ekvatorialplan, på ett sådant avstånd att en satellit i denna bana roterar runt jorden i samma riktning och med samma omloppstid som jordens rotationstid. Det finns bara en enda sådan bana, då satelliter på lägre höjd måste snurra snabbare för att inte ramla ner och satelliter på högre höjd måste snurra långsammare för att inte kastas ut i rymden. (källa)
7. En balk, bjälke, stolpe eller liknande som är smalare än vanligt, sägs vara bildad av en kavel. Om den är ännu smalare, så smal att den nästan i sig bara är ett streck, säger man att den är bildad av en sträng. Om häroldsbilden är längre upp i skölden än vad den normalt skulle vara, säger man att den är höjd och om den är längre ner än den annars skulle vara så är den sänkt. På samma sätt som med allmänna bilder, säger man att en häroldsbild är störtad om den visas uppochned jämfört med sin normala position. (källa)
8. Glidflygplan är roderstyrda luftfartyg som har en begränsad segelflygförmåga. Gravitationen driver dem nedåt-framåt, medan lyftkraft för att hålla dem flygande samtidigt genereras. De delas in i två typer, enkla glidflygplan och lastglidflygplan. Det är skillnad på glidflygplan och segelflygplan och inom flyget skiljer man dessa kategorier åt. Glidflygplan kan inte användas för längre sträckflygningar utom möjligen i bergsmiljö med sammanhängande kraftig uppvindsområden på grund av sämre glidtal (prestanda). Därför används nästan uteslutande segelflygplan som kan nyttja termik för att vinna höjd. Glidflygplan finns och används mera av historiska föreningar eller av historiska skäl. Glidflygplan tillverkas knappast längre. (källa)
9. Höga och rikt profilerade golvsocklar kan tillsammans med en bröstpanel även bidra till den arkitektoniska gestaltningen av ett rum. Golvsocklar är vanligen av trä eller plast men i samband med golvbeläggningar av stenmaterial kan även socklar av stenmaterial användas. Plastsocklar kan vara utformade så att ledningar kan döljas i dem. Träsocklar finns i talrika mått och profileringar, fabriksmålade eller i natur. Golvsocklar i standardutförande enligt SS 23 28 11 och SS 23 28 12 tillverkas av hyvlad furu och är fabrikslackerade vita med tjocklek 12mm och höjd 42mm, 52mm, 57mm eller 70mm. (källa)
10. Mopp eller golvmopp är ett städredskap som man rengör golv med. Den består av en trasa, ca 15cm bred, ofta med ludd på undersidan. Moppen fästs vid ett moppstativ, oftast med hjälp av kardborre, förr med metallbyglar. Moppstativet är i sin tur fäst vid ett skaft, vilket är de reglerbart i höjd, så att samma redskap kan användas av både långa och korta, och så att man får en ergonomisk arbetsställning vid till exempel trappstädning. (källa)