Hörtelefon Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet hörtelefon

1. Vid sitt formgivningsarbete riktade arkitekterna sin uppmärksamhet speciellt mot telefonluren, som skulle vara lätt och bekväm att hålla i och de lyckas att få ner lurens vikt till cirka 250 gram, ungefär hälften jämförd med bakelitluren. Till grund för det inbördes läget mellan hörtelefon och mikrofon lades de undersökningar som gjorts i olika länder beträffande ansiktsmått. Efter mängder med skisser och ett 30-tal modeller i lera, gips, trä och plast startades tillverkningen av den nya svenska standardapparaten 1962 hos Ericsson och 1964 hos Televerket. (källa)
2. År 1892 kom L.M. Ericssons skelettapparat, även kallad taxen för sitt utseendes skull. Den officiella beteckningen är: Nr 375/AC 110GPO No 16. Det patent som Ericsson erhöll, avsåg idén att låta de permanentmagneter, som behövdes för vevinduktorn, samtidigt utgöra apparatens ben. "Taxen" var världens första bordstelefon med handmikrotelefon, det vill säga hörtelefon och mikrofon i ett stycke. Apparaten blev en omedelbar nationell och internationell framgång för företaget och producerades i över 40 år. (källa)
3. Exempel: Ett vägguttag är ett honkontaktdon, stickproppen på sladden är ett hankontaktdon, telepluggen på hörtelefonerna är ett hankontaktdon, uttaget på datorn, bandspelaren etc är ett honkontaktdon. (källa)
4. Fälttelefonen är också försedd med ringklocka, vevdriven generator (vevinduktor) för att aktivera klockan hos mottagaren samt summer. Summern aktiveras med en tryckknapp och ger en ton i hörtelefonen i förbindelsens andra ände. Den kan användas för att påkalla uppmärksamhet utan att påverka eventuella mellanliggande växlar. Knappen kan användas som en primitiv telegraferingsnyckel för att med morsealfabetet överbringa ett meddelande i sådana fall då förbindelsekvaliteten är så dålig att tal inte fungerar. Räckvidden kan på så sätt utökas, eftersom tonsignaleringen tränger fram bättre än tal. En förutsättning är naturligtvis att berörd personal är telegraferingskunnig. Summern användes även för förbindelsekontroll vid varje skarvställe under utbyggnad av trådlinjen. Som provsignal användes den speciella undersökningssignalen                (US). Summern genererar en mycket kraftig ton och får därför ej användas när det finns risk för att någon lyssnar med luren mot örat i motstationen. Apparatens lock har ett hål täckt av ett mjukt gummimembran över summerknappen så denna kan användas även med stängt lock. (källa)
5. Rummet inreddes i Telefon AB L.M. Ericssons fabrik vid Tulegatan, vid ingången med nr 17, och invigdes 1903. Dess två våningar fick en påkostad inredning. Väggarna kläddes med mahognypaneler och jacquardvävda sidentapeter. Taket utfördes i stuckatur, med telefonerande putti och tekniska attribut som isolatorer och hörtelefoner. I mitten av rummet finns en fristående pelare i alabasterimitation (stuck). Nedre planets södra vägg dolde infällda skåp där produktkataloger och bildalbum från verksamheten förvarades. Läktaren runt övre plan fick räcken i polerad mahogny, krönta av snidade telefondetaljer. Enligt Teknik för alla nr 4 1940 utformades rummet av möbelarkitekten Daniel Carlsson. Mitt i rummet tronar företagets utställningsmonter från Stockholmsutställningen 1897. (källa)
6. Den av Ericsson 1885 tillämpade mikrotelefonidén, en mikrofon kombinerad med hörtelefon, gjorde hans namn berömt inom telefontekniken. Efter ett antal förbättringar patenterades mikrotelefonen 1895. 1896 lät han ombilda sitt företag till aktiebolag. (källa)