Idégivare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet idégivare

1. När Det blåser upp en vind visades på 2013 års Venedigfestival, meddelade studiochefen Kōji Hoshino 1 september att detta var Miyazakis sista film (som regissör). Miyazaki höll själv fem dagar senare, där han förklarade att åldern börjat ta ut sin rätt. Han sa att Det blåser upp en vind tagit fem år av hans liv, och att nästa film skulle ha tagit än mer tid att göra. Vid presskonferensen, som samlade totalt 600 reportrar, meddelade Miyazaki att han nu kände sig fri att göra vad han vill och att han skulle ta itu med projekt som länge önskat göra och att det inte hade med animation att göra. Ett par månader senare (16 november) hade dokumentären Yume to kyōki no ōkoku ('Drömmarnas och galenskapens rike') biopremiär. Dokumentärfilmen är en sorts summering av Miyazakis och hans kollega Takahatas karriärer och presenterar även producenten Toshio Suzukis – Suzuki var en av idégivarna till Studio Ghibli – arbete. (källa)
2. Den första kommersiella datortomografen kallades "EMI-scanner". The Beatles skivintäkter gav helt enkelt så stora inkomster att skivbolaget EMI bestämde sig för att satsa en del på vällovliga forskningsprojekt. Den stora idégivaren till principen för datortomografen, Godfrey N. Hounsfield, fick då möjlighet att utveckla sin idé till produkt, vilket gav honom tillsammans med Allan M. Cormack Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 1979. (källa)
3. Inom litteraturen företräds surrealismen av exempelvis den ursprunglige idégivaren André Breton, poeten och teatermannen Federico García Lorca, Pablo Neruda, Octavio Paz, Dylan Thomas, Aimé Césaire, Adonis, bara för att nämna några. Även Lewis Carroll och Jonathan Swift kan sägas vara surrealister avant la lettre. Germaine Dulac och Luis Buñuel har gjort surrealistiska filmer. Salvador Dali har bidragit med en berömd drömsekvens i Alfred Hitchcocks film Trollbunden. (källa)
4. Hundertwasserhaus är ett kommunalt bostadshus i hörnet av Kegelgasse 34-38 och Löwengasse 41-43 i stadsdelen Landstraße i centrala Wien. Det är formgivet av den visionäre idégivaren Friedensreich Hundertwasser och projekterat av arkitekten Peter Pelikan i samarbete med Josef Krawina, professor i arkitektur vid Wiens universitet. 400 meter bort, på Untere Weißgerberstraße 13, ligger Kunsthaus Wien, Hundertwassers eget museum, som slog upp portarna 1991, likaså efter samarbete mellan Hundertwasser och Peter Pelikan. (källa)
5. Stiftelsen Sverige och Kristen Tro, SSKT, grundades 1916 i Stockholm. Bland grundarna märks biskoparna Gottfrid Billing, J.A. Eklund och Ernst Lönegren, rektor Manfred Björkquist samt brukspatron Ernst A. Kjellberg. Den senare var den egentliga idégivaren och finansiären. (källa)
6. Konstkritik (konstkritisk) av (franska critique, av grekiska kritikē (te'chnē) 'bedömandets konst', av kritiko's 'kritisk', 'avgörande', av kri'nō 'avgöra', 'bedöma') är ett sätt att beskriva, tolka och värdera konstverk, oftast framfört via massmedia. Den samtida konstkritiken har sin rötter i 1700- och 1800-talen, och uppstod i grupperingar som fokuserade på den estetiska upplevelsen, som försökte hävda konstens egenvärde och beskriva dess innehåll och former. Konstkritik har utvecklat två riktlinjer. Dels konstkritikens teori, metod och historia och dels hur konsten speglats i kritisk text. Konstkritiker är uttolkare av samtida konsthändelser – som utställningar, offentliga konstverk eller konstdiskussioner. Kritiker fungerar också som opinionsbildare, idégivare och utställningsorganisatörer. (källa)
7. Idégivare om en konsthall i Värnamo med designinriktning var Sven Lundh, grundare av möbelföretaget Källemo AB i Värnamo. Ursprungligen diskuterades konceptet redan 1984 och 1998 konkretiserades planerna med bildandet av Stiftelsen Museum Vandalorum. Till projektledare utsågs Sune Nordgren. (källa)
8. Filmen är en fars som utspelar sig i reklam- och skivbranschen. Carl-Gustaf och Arne är reklamfotografer för direktör Oskarsson. De ramlar i ett badkar och blir avskedade. Carl-Gustaf är fotograf, Arne idégivare, Lola mannekäng. Det visar sig dock att deras tjänster kommer att behövas, eftersom Carl-Gustaf intalat direktör Oskarsson att reklamföretagets största kund fröken Lundgren absolut vill använda dem. När fröken Lundgren kommer på besök understryker Carl-Gustaf sitt intresse för henne genom att dansa med henne. Bettan Lundgrens största dröm är att få sjunga. Xylofonbolaget söker nya fynd, och Carl-Gustaf lyckas sprida nyheten att bolaget snart kommer att presentera en sångerska som ett världsfynd. Problemet är att denna sångerska inte finns. Carl-Gustaf försöker få direktör Svensson på artistförmedlingen att ta sig an fröken Lundgren. Hon sjunger så tavlorna ramlar ned. Direktör Svensson blir förälskad i fröken Lundgren, men hennes sång gillar han inte. I handlingen förekommer också en sjungande polis, som egentligen tänkte avbryta en reklamfotografering som Carl-Gustaf håller på med vid Sergels Torg. Men Carl-Gustaf får honom att sjunga istället. Intrigens höjdpunkt är fröken Lundgrens tilltänkta provsjungning, som avbryts av direktör Svensson. Istället får Carl-Gustaf tonårsmannekängen Annika att uppträda, hon skall sjunga på Nalen, tvekar, men ställer slutligen upp och gör succé. I slutscenen åker Carl-Gustaf och Annika iväg på gemensam bilsemester. (källa)
9. Idégivare till detta monument är fil.dr. Roman Romuald Wroblewski som tillsammans med professor Halina Neujahr och arkitekt Tadeusz Klimczak presenterade idén och en skiss 1993. För den slutgiltiga utformningen står skulptören Sivert Lindblom samt arkitekt Gabriel Herdevall. Monumentet är uppfört på marken som ägs av Judiska församlingen i Stockholm men är synlig för allmänheten från Wahrendorffsgatan. Monumentet är uppfört i grå bjärlövsgranit från Skånska Granit. De skulpturala delar i brons är gjutna av Skånska Klockgjuteriet. (källa)