Idealisera Synonymer Betyder Uttal

• försköna
• skönmåla

Hur används ordet idealisera

1. Senantikens konst avvisade illusionismen för ett mer expressivt uttryck, en förändring som redan påbörjats vid tiden då kristendomen började påverka elitens konstideal. Illusorisk realism skulle först återvända till den klassiska västerländska konsten under senmedeltiden och tidig renässans, bland annat på grund av utvecklingen av ny teknik inom oljemåleri som förenklade skapandet av mycket subtila och precisa ljuseffekter med hjälp av smala penslar och många tunna lager av färg och lasyr. Vetenskapliga metoder för att skapa perspektiv utvecklades i Italien och spred sig gradvis i Europa. Genom influenser från antik konst blev anatomisk korrekthet norm precis som de idealiserade kropparna. (källa)
2. De instabila relationerna beskrivs i DSM-5 som att individer med borderline kan vilja tillbringa mycket tid med en viss person, dela med sig av sina mest intima hemligheter tidigt i förhållandet och intensivt idealisera och beundra en viss person. Detta kan dock snabbt övergå till att individen med borderline nedvärderar den andre, anser att den andre inte bryr sig tillräckligt, inte finns tillgänglig tillräckligt, och så vidare. (källa)
3. En elektrisk krets uppbyggd av passiva komponenter (resistorer, induktorer, kondensatorer) kan idealiseras till en tvåpol (se bild). Om till exempel alla komponenterna i en krets är resistorer, kan dessa ersättas (oberoende av hur de är kopplade) med en enda komponent, en ersättningsresistans. (källa)
4. Boken handlar om den föräldralösa pojken Martin, som är Harry Martinsons alter ego, och är skriven utifrån barnets perspektiv. Martins far dör och hans mor far till Kalifornien. Alla som Martin tycker om försvinner ut ur hans liv. Han ackorderas ut som sockenpojke och får gå från gård till gård. Han får det hela tiden sämre. Språket i romanen beskrivs som medveten skrivkonst, med barnsliga innehåll. Martin beskrivs som självisk, dum, barnslig, självmedlidande, inställsam, feg och falsk. Han idealiseras alltså inte. (källa)
5. Nostalgi (av grekiskans nostos, hemkomst, hemresa och algos, smärta, lidande) betyder längtan efter ett ofta idealiserat förflutet. (källa)
6. Byst och kurviga former var ett ideal kring sekelskiftet 1900, men under 1920-talets "garçonne"-mode idealiserades istället en platt byst och raka, pojkaktiga former. Det kurviga idealet återkom under 1940- och 1950-talen. År 1943 lanserades filmen Den laglöse, med bland andra skådespelerskan Jane Russell. Filmen vållade en häftig moraldebatt i USA, inte minst för hur Russells kurvor exponerades, även om hon hela tiden var påklädd. I diskussionerna kring denna film, och liknande myntades begreppet "bystdrottning" vilket bland annat märks i att ordet dyker upp i en artikel i Expressen november 1952 där just skådespelerskan Jane Russell omnämns. (källa)
7. Efter det inledande avsnittet betecknade Margareta Sjögren (16.1) det som monoton tjatig grådaskighet som utmärkte det äkta paret Bjurhoff, vilken föreföll mer temperamentsfylld än en plötslig klarsyn om livets flykt. Det smakade överhuvudtaget konstruktion om det mesta där föga kändes upplevt och miljöerna kändes onaturliga. Sjögren noterade dock om det följande avsnittet (23.1) att där kom i alla fall ett inslag av mer giltig mänsklighet genom läkaren Gösta mitt bland alla dessa otympligt tillskurna situationer. Folke Hjort är en stark rollframställare och han blev nu direkt rörande. Men i övrigt upprepades de befängda beteendemönstren med medelålders människor som försöker roa sig som tonåringar. Samma recensent fortsatte (30.1) på samma tema och menade att det föreföll som om Bratt och Hjulström inte varit hemma i denna artificiellt utställningsmässiga medelklassmiljö som de velat skildra. De visade hur genuint främmande de var för denna art av människor när de oavbrutet motade in dem i ett tonårsbeteende. Inför följande avsnitt fortsatte Sjögren (6.2) att Bratt och Hjulström mer och mer fjärmat sig från verkligheten. De borde åtminstone låta sina personer tala vanlig svenska och ta reda på lite elementära kunskaper om hur människor lever och bor. Vid slutsummeringen av serien (6.3) sammanfattade Margareta Sjögren det hela som att det vore att tillerkänna paret Bratt och Hjulström ett mått av skarpsinne som serien saknat om man säger att de varit ute för att sticka hål på den välutbildade medelklassen. Den valhänt utförda avsikten spred bara olust och beklämning genom sin schematiska ytmässighet. De hade velat att vi skulle uppfatta den som tom och mållös i sin statusjakt som effektfull kontrast placerat in det nära nog idealistiska arbetarparet, tryggt förankrat sin klass som idealiserades lika ytligt som de andra karikerades. Till detta bidrog Margita Ahlins och Tommy Johnsons utomordentligt fina rolltolkningar. Annars var skådespelarinsatserna av egendomligt skiftande kvalitet med Sven Wollters överdrifter eller Roland Hedlunds stereotypa sprattelgubbe till direktör. Stig Torstensson har aldrig visat sig vara någon nyansernas mästare och brast mest i trovärdighet, bland annat i sitt utbrott mot hustrun, spelad av den utomordentliga Christina Stenius. (källa)