Synonymer till idiot
Hur används ordet idiot
Idiot (grekiska idiotes, av idios, 'egen'), ursprungligen en enskild man eller kvinna i motsats till en offentlig, sedermera någon ur hopen, en okunnig, obildad person. Även föråldrat uttryck för en person som är oförmögen att begripa eller lära något (grav eller måttlig utvecklingsstörning, även: fåne, sinnesslö, förståndssvag, ärkedum, kretin). Ordet introducerades för att ta bort det tidigare mera nedsättande begreppet dumbe, men har senare fått samma stigmatiserande betydelse.
Begreppet idiot eller idioti började användas inom psykiatrin under 1700-talet och användes fram till 1960-talet. En mildare variant av idioti benämnde som imbecillitet. Downs syndrom kallades fortfarande på 1970-talet mongoloid idioti. Under 1800-talets början började man skilja ut idioterna från övrigt psykiskt sjuka, idioti beskrev man då som en särskild psykisk sjukdom. År 1868 introducerade Föreningen för sinnesslöa barns vård uttrycket sinnesslö med vilket man ville ersätta idiot-begreppet.
I början av 1900-talet delade man upp begreppet sinnesslöhet i flera kategorier. En person med IQ under 30 klassades som idiot. Personer med IQ mellan 30-65 kallades för imbecilla. Begreppet sinnesslö byttes mot psykiskt efterbliven 1955 och 1968 ersattes det av psykisk utvecklingsstörning. I den medicinska terminologin användes dock begreppen "idiot" och "idioti" ännu på 1960-talet. Den idag korrekta medicinska termen är på engelska mental retardation, förkortat MR, på svenska intellektuell funktionsnedsättning. I nuvarande svensk lagstiftning (se LSS) används dock begreppet utvecklingsstörning, vilket också är den i allmänt språkbruk vanligaste benämningen.
I dag används idiot som ett skällsord.
Idiot på Engelska
- idiot
