Idrottare Synonymer Betyder Uttal

• idrottsman

Hur används ordet idrottare

1. De två världskrigen under 1900-talet och det höga antalet skadade personer där ökade intresset för parasport som rehabilitering. Parasport har för många med funktionsnedsättning blivit ett viktigt sätt att visa att man kan tävlingsidrotta på liknande villkor som personer utan funktionsnedsättning. De idrottare som räknas till Parasport är idrottare med tre olika kategorier av funktionsnedsättningar, vilka är: rörelsehinder, utvecklingsstörning eller synskada. (källa)
2. Ett landslag, i fotboll även kallat nationalelva, är en trupp av idrottare, som utvalts att representera ett land inom en viss sport. I lagsporter som bandy, fotboll och ishockey omfattar landslaget ett lag. I individuella idrotter, till exempel alpin skidsport och friidrott utgör landslaget den trupp som ett land skickar till en tävling. Ibland förekommer även lagtävlingar i individuella idrotter, till exempel Finnkampen i friidrott. (källa)
3. Detta kan bero på att själva muskelväggen är förtjockad, att hjärtrummen är utvidgade eller en kombination av de båda. Hos idrottare eller fysiskt mycket vältränade individer kan vanligen hjärtats muskulatur förtjockas något, men uttalad förstoring av hjärtat ses framför allt vid olika sjukdomar. Vanliga sjukdomar som kan ligga bakom hjärtförstoring är högt blodtryck, där hjärtat måste övervinna ett högre tryck när det pumpar ut blodet, fel på hjärtklaffarna där hjärtat antingen överbelastas med för stora blodvolymer eller måste pumpa ut blod genom en för liten klafföppning, hjärtsvikt eller sjukdomar i själva hjärtmuskelvävnaden, så kallade kardiomyopatier. (källa)
4. Höghöjdsträning är en träningsform där idrottaren bor på hög höjd, ofta bergskedjor eller högt situerade platåer. Eftersom luften på denna höjd är så tunn bildas i benmärgen automatiskt fler röda blodkroppar för att kompensera den tunna och syrefattiga luften. När idrottaren sedan återvänder till normal höjd har denne fortfarande kvar alla de extra röda blodkropparna (erytrocyter), och detta förbättrar i sin tur resultat i främst långdistanstävlingar såsom långdistanslöpning och längdskidåkning. Ett annat sätt att framställa "konstgjord" höghöjdsträning är att träna i så kallade "höghöjdshus" vilket innebär ett hus där man med hjälp av luftpumpar framställt ett lägre än normalt lufttryck vilket i sin tur ger samma effekt som att befinna sig på en hög altitud. Det kostar dock mycket att åka på en höghöjdsträning vilket kan leda till att bara elitsatsande idrottare med goda ekonomiska resurser åker på det. (källa)
5. I dag avses ofta i bildlig och överförd betydelse en mycket, vanligen av ungdomar, beundrad kändis, framförallt artister och idrottare, och ska i dessa fall särskiljas från "hjältar". Sådana idoler antas i förefintliga fall spela roll för ungdomarnas individuationsprocesser och förklaras med att en identifikation med kändisen upplevs som ett sätt att själv bli framgångsrik senare i livet på, och därmed eventuellt påverka självkänslan och självbilden hos beundraren. Idolers påverkan kan sträcka sig till trosuppfattningar, värderingar, livsstil, klädesval, smink, och beteenden hos ungdomarna. Detta slags idoler räknas som en del av amerikaniseringen av den globaliserade kulturen. Studier från Japan visar att idoler brukar som regel vara, eller framställa sig som om de vore, unga, samt inte vara överdrivet talangfulla vad beträffar sång- eller dansteknik, utan framtagna av marknadskrafter för kommersiella syften. Popstjärnor blir idoler vanligen för att de förkroppsligar äran i att på kort tid tillförskaffa sig rikedomar, makt och berömmelse, och blir därför, och på grund av fysisk attraktivitet, fåfänga och ungdomlig glamour, föremål för romantiska fantasier hos beundrarna. Dessa idoler är en del av den postmoderna kulturen som kännetecknas av hedonism, konsumerism och romanticism vilka egenskaper som i föreliggande fall gestaltas massmedialt och populistiskt och som tar avstånd från traditionella värderingar, men i stället står för irrationalitet och antiintellektuella värderingar. Idolskap har också studerats i termer av marknadskrafter där kändisen betraktas som vilket företag som helst som säljer produkter och önskar framgång därtill. Detta förutsätter allmänhetens uppmärksamhet och dess positiva reaktioner, vilket massmedia (i synnerhet tabloider) deltar i att skaffa kändisen genom att dramatisera deras liv och leverne, medan kändisen å sin sida deltar i produktlanseringen av sig själv genom att företa sig avvikande handlingar och genom att med exempelvis intervjuer styra över allmänhetens intryck. (källa)