Idé Synonymer Betyder Uttal

• förslag
• koncept
• plan
• tanke
• uppslag

Hur används ordet idé

1. Inga mer nya idéer, inga nya lopplängder, bara en återgång till en kärna som alla skriver under på. Se på den tomma tavlan, begrunda vad som måste upp igen och lämna resten därhän. Mina förslag ser ut såhär. (källa)
2. Idén till podden har enligt Navid Modiri funnits i flera år. Men det var under en resa för drygt ett år sedan som han upptäckte andra poddare som Joe Rogan och Sam Harris och blev inspirerad. (källa)
3. Vi anser det rätt att rikta uppmärksamhet mot existerande fakta, som vi ser det. Ni har allt fler olika kulturer i Sverige, speciellt muslimska, som ändrar på den svenska demokratins ansikte. Det är något som bekymrar oss. Vi har genomlevt detta för århundraden sedan, och levde intill det turkiska imperiet. Idén att det går att integrera olika kulturer är en misstuppfattning. (källa)
4. Seden kom till Sverige under 1800-talets slut. På Ersta diakoni infördes på 1870-talet med förebild från Kaiserwerths diakonianstalt i Tyskland en adventsgran. Granen hade 28 ljus, av vilka sju ljus, ett för varje dag i veckan tändes varje adventssöndag. Seden fick stor spridning i landet, och från denna tradition utvecklades en sed, dels med en ljusstake med sju ljus, ett för varje dag i veckan, och en med fyra ljus, ett för varje söndag i advent. Denna blev vanlig i Sverige under 1920- och 1930-talen. I Sverige är många adventsljusstakar tillverkade av lackerad stålplåt och kan pyntas med fönsterlav eller närbesläktade renlavar (ofta felaktigt kallade mossa eller vitmossa som är en annan växt) och eventuellt småpynt, till exempel tomtar, kottar, bär och flugsvampar. Ljusen är i Sverige vanligen vita, men även röda förekommer. Adventstidens liturgiska färg är lila eller blå, och det är en vanlig färg på flera av adventsljusen bland troende, ofta i kombination med ett vitt, rött eller rosa ljus för jul. I de flesta västerländska kulturerna har adventsljusstaken formen av en krans och kallas då vanligen adventskrans. Det finns även adventskransar med fler ljus än fyra, som används inom vissa religioner. (källa)
5. Gaullism (franska: gaullisme) syftar på politisk doktrin inspirerad av den franske motståndsledaren och senare president Charles de Gaulle, även om han själv motsatte sig etiketteringen. Gaullistisk ideologi, baserad på de Gaulles idéer och handlingar, förändrade sig och utvecklades med tiden. Kännetecknande är betoning på Frankrikes oberoende från andra stater, liksom bland annat beröringspunkter med socialkonservatismen, vilket medfört att den ofta uppfattas som en högerideologi, även om det också finns gaullister på vänsterkanten. (källa)
6. Inom biologin och demografin definieras en generation eller generationstid i allmänhet som livslängden hos en genomsnittsindivid. Generationstiden ger bland annat viktig information om hur kapabel en stamm är att återhämta sig efter en försvagning och dessutom kan sårbarhetsanalyser underlättas. (källa)
7. En annan definition som förespråkas av E.D. Hirsch är att genrerna är typer, det vill säga att de olika verken i en genre kan uppvisa särdrag, men att de ändå identifieras genom deras likhet med andra verk i genren. Liknande definitioner förekom under renässansen i Italien, där de definierades som arter. (källa)
8. Att anlägga ett genusperspektiv kan beskrivas som att betrakta livet och samhället som konsekvent präglat av förhållanden mellan könsroller. Idéer om könsroller anses existera i all mänsklig erfarenhet och verksamhet och dessa idéer förmodas ligga till grund för hur sociala strukturer formas. Genusvetenskaplig forskning kan innefatta allt från övergripande materialistiska analyser av resursfördelning i samhället till kartläggning av informella maktstrukturer i en specifik, begränsad kontext. Genusperspektivet används, och utvecklas, även inom många andra discipliner än den rent genusvetenskapliga. (källa)
9. Den första kända kulturen att aktivt utveckla geografi som en vetenskap var antikens Grekland. Till exempel berättades om Anaximander från Miletos att han skulle ha varit den förste som omkring 550 f.Kr. ritade en karta över jorden och havet. Herodotos från Halikarnassos (484–424 f.Kr.) skrev ett stort antal geografiska texter. Även Klaudios Ptolemaios (cirka 100 till 175 e.Kr.) samlade topografiska informationer och utgav anledningar hur kartor bör ritas. Romarna utvecklade sedan avancerade kartografiska tekniker, då de utforskade nya områden. Under medeltiden utvecklade främst araberna Muhammad al-Idrisi, Ibn Battuta, och Ibn Khaldun teknikerna som uppfunnits av grekerna och romarna, och utvecklade även nya egna tekniker. I Europa gick intresset för geografin däremot tillbaka. Vetenskapen hölls vid liv i Kina och Orienten. (källa)