Ifrågavarande Synonymer Betyder Uttal

• gällande

Hur används ordet ifrågavarande

1. Vanfrejd, den minskning i ära med därav följande minskning i medborgerliga rättigheter och förmåner, vilken är förbunden med begåendet av skamliga eller nesliga förbrytelser (jfr Infami). Före tillkomsten av 1864 års strafflag var det ofta svårt att säga, om ett brott medförde denna påföljd eller ej. I samband ändrade man lagen till Förlust av medborgerligt förtroende. Syftet var tvådelat. Dels att visa ogillande av brottet, dels att utestänga personer som inte ansågs lämpliga till viktiga poster. Prästerskapet, vilket det ålåg att i prästbetygen meddela uppgifter om personers frejd, följde därvid utan vidare de förteckningar, som lämnades detsamma av domstolarna på personer, vilka begått sådant brott, att de inte utan enskilt skriftermål fick begå Nattvarden. På detta sätt fick emellertid vanfrejdsbegreppet en mycket stor utsträckning. Snatteri, dråp av vållande (vållande till annans död), lägersmål o.s.v. medförde nämligen vanfrejdsanteckning i prästbetyget, och sedan en sådan anteckning en gång kommit dit, kvarstod den för all framtid, så att den ifrågavarande personen aldrig mer kunde få rent prästbetyg. (källa)
2. Namnet har uppenbarligen samma ursprung som kansler och betecknade väl först den lokal, där ifrågavarande tjänstemän arbetade, men sedan kollektivt dem själva som ämbetsmyndighet. Kansliet blev överallt ett viktigt organ för den uppväxande regeringsmakten, och de främsta kanslitjänstemännen var ofta nog furstens rådgivare på samma gång som hans organ för den formella expeditionen, men i den mån nya ämbeten och ämbetsverk uppstod för särskilda områden av regeringen, modifierades kansliets ställning på olika sätt. (källa)
3. Till skillnad mot kungahus ingår i kungliga familjer även alla övriga nära släktingar till kungahusets medlemmar som av olika anledningar, oftast konstitutionellt otillåtna äktenskap, inte officiellt representerar eller har anknytning till de ifrågavarande staterna. (källa)
4. Vilka program och programbibliotek som skall räknas till operativsystemet är omdebatterat. Riktgivande definitioner varierar från att räkna in endast operativsystemets kärna och komponenter som brukar finnas i kärnan till "det som följer med installationmedierna", vilket innan internetbaserad installation blev vanligt var ekvivalent med det som åtminstone kunde förväntas vara installerat på ifrågavarande operativsystem. För exempelvis en linuxdistribution är den senare definitionen klart olämplig, då den inbegriper all programvara som i allmänhet installeras. Tillämpningsprogram så som ordbehandlare och webbläsare hör inte till operativsystemet. (källa)
5. I stort sett kan språkgeografin sägas tillämpa den jämförande språkforskningens traditionella metod, men under med avseende på materialet ojämförligt gynnsammare villkor, som möjliggör en hög grad av fulländning i undersökningsmetoden och säkerhet i dess resultat. Även om lingvistisk kartläggning av här ifrågavarande art inte förut var okänd, måste dock Jules Gilliéron sägas vara grundläggaren av den språkgeografiska forskningsmetoden. Det av honom och, vad upptagandet av språkproven angår, Edmond Edmont utarbetade monumentala verket L'Atlas linguistique de la France (1900–1912), med nära 2 000 kartblad, vart och ett återgivande en språklig enhet (ett ord eller en sats), sådan den uppträder på 639 ungefär på lika avstånd från varandra belägna orter inom det franska språkområdet, är utan tvivel ett av de mest epokgörande arbetena inom den romanska filologin. Efter dess mönster eller såsom dess frukter såg ett stort antal viktiga arbeten dagen. (källa)
6. Mellan en person och släktingarna till den, med vilken han haft könsförbindelse utan äktenskap, räknas så kallat oäkta svågerlag, som i svensk rätt ända till 1915 års ändring av Giftermålsbalken utgjorde och i övrig nordisk rätt även senare utgjorde äktenskapshinder i samma utsträckning som egentligt svågerlag. I enlighet därmed talade man om mellankommande svågerlag för det fall, att ena maken gjorde sig skyldig till äktenskapsbrott med en släkting till andra maken. Slutligen har även trolovning haft betydelse för ifrågavarande ämne, så till vida, som vissa verkningar av svågerlag (domar- och vittnesjäv) kunde inträda mellan den ene av de trolovade och den andres släktingar. (källa)
7. Alla arter har taggiga, 2-åriga stammar, som växer i mer eller mindre vågräta bågar eller liggande på marken, på murar, på kringstående buskar och så vidare. Första året är en sådan buskstam en oförgrenad nystam (jämför nypon) med strödda, femfingrade blad, andra året blir den huvudstam för en mängd sidoskott med blommor, och förtorkar sedan frukten mognat. Blommorna har höga värden av pollen och nektar, och besöks av många pollinerande insekter. Hos flera arter böjer sig denna bågformiga stam med spetsen ned mot marken, borrar sig in där och fäster sig med kniprötter. Denna buskstams utseende (särskilt som nystam första året), dess taggbeväpning, tvärsnittets form m.m., avger en del av kännetecknen för ifrågavarande arter. I någon mån kan man skilja arterna även på bladen, blommorna och frukterna. (källa)
8. Ordet användes även om den lilla utbyggnad på Stockholms forna rådhus (vid Stortorget), varifrån ovannämnda stadgar upplästes ("lysa burspråk") och varifrån rådet, stundom även regenterna, plägade förhandla med den utanför på torget församlade menigheten. Även på andra rådhus (till exempel i Malmö) och större byggnader (till exempel Kornhamnstorg 51 i Stockholm) förekommande utsprång och utbyggnader, som liknade den ifrågavarande eller begagnades till samma ändamål, fick namnet burspråk. (källa)
9. När part avger ett erkännande inför domstol i samma rättegång där det ska gälla mot honom är erkännandet införätta. I alla andra fall är det ett erkännande utom rätten. Ett erkännande har olika betydelse beroende på vilket typ av mål det avges i och vad det angår. Erkännandet kan antingen ha rättsverkan och då är domstolen bunden av partens syn på ifrågavarande faktum eller så har det enbart bevisverkan och ska då prövas av rätten som en del av bevisvärderingen. (källa)