Vad betyder och hur uttalas ikonografi
Ikonografi uttalas ikono|grafi [-fi´] -n.
Ikonografi betyder beskrivning av el. vetenskap om konstverks motiv i historisk utveckling.
Ordformer och varianter av ikonografi
Singular
- ikonografi
- obestämd grundform
- ikonografis
- obestämd genitiv
- ikonografin
- bestämd grundform
- ikonografins
- bestämd genitiv
Ikonografi är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet ikonografi
Gloria (nimbus) är i konsten en markering av personers helighet, ofta i form av en skiva eller strålglans som symboliserar gudomligt ljus. I kristen konst har glorian vanligen formen av en gyllene rund skiva bakom den avbildades huvud. Glorian har sina rötter i persisk ikonografi av solguden Mithra.
Framåt och bakåt är rumsliga begrepp som ofta associeras med en rörelse eller ett tidsflöde och alltså på ett "naturligt" sätt bär på en inbördes ordning. Begreppen vänster och höger anger inte lika självklart något sådant flöde men då den traditionella, västerländska läsriktningen går från vänster till höger ges en förutfattad riktning som gärna uppfattas som från början mot slutet eller bakifrån och framåt. Historiskt har det också funnits en hierarkisk värdeskala där det viktigaste och mest överlägsna placerats till höger. Kristen ikonografi kopplade mer specifikt öster, solen, liv, mannen och Kristus till höger och väster, månen, döden, kvinnan och djävulen till vänster.
Ikonografi – en konstvetenskaplig term som syftar på undersökningen av idéer och motiviskt innehåll i ett konstverk.
Ikonografi är en konstvetenskaplig term som syftar på undersökningen av idéer och motiviskt innehåll i ett konstverk.