Ikraft Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ikraft

1. Haagreglerna trädde i Sverige, Norge och Danmark ikraft under 1930-talet genom ändringar i dåvarande sjölag samt genom stiftandet av den s.k. konossementslagen (1936:277) som reglerade konventionsfart. Samtidigt trädde Haagreglerna ikraft i Finland genom att en helt ny sjölag stiftades. (källa)
2. Konossementet saknade tvingande lagstiftning innan Haagreglerna antogs år 1924. Dessa är än idag ikraft om än med vissa modifikationer genom de s.k. Visbyprotokollet och SDR-protokollet. De nordiska länderna antog Haagreglerna under 1930-talet. Även Visbyprotokollet och SDR-protokollet är antagna i de nordiska länderna. (källa)
3. Med den nya skollagens 2 kap 36 §, som trädde ikraft 1 juli 2011, innebar också nya bestämmelser gällande skolbiblioteken. Skolbiblioteket ingår i skolans pedagogiska verksamhet och har som uppgift att stödja elevernas lärande och hjälpa dem att nå de uppsatta målen. Önskvärt är att verksamheten drivs av akademiskt utbildade bibliotekarier i samarbete med pedagoger och skolledning. Den kan även skötas av annan personal på skolan. (källa)
4. I olika länder och tider har dalern delats i 10, 12, 14 eller 30 groschen eller silbergroschen (Sgr.), som i sin tur delades i 10 eller 12 pfennig. Under 1800-talet försökte man på olika håll införa decimalsystemet, bland annat under namn av ny-groschen (Ngr.) och ny-pfennig. Preussen myntade silbergroschen mellan 1821 och 1873, varav det gick 30 på en taler. Efter Tysklands enande, undertecknades en myntlag den 9 juli 1873, som trädde ikraft den 1 januari 1876 och då avskaffade talern och införde mark (riksmark) som ny tysk valuta. (källa)
5. År 1818 vände sig Borgerskapets äldste till magistraten i Göteborg med en skrivelse, där de "framhöllo nyttan och behovet av" en liknande Drätselkommission som inrättats i Stockholms stad och Gävle stad. Två förslag sändes till Kungl. Maj:t, som i huvudsak godkände magistratens förslag och utfärdade ett reglemente den 21 maj 1819. Under landshövdingens ordförandeskap skulle Drätselkommissionen bestå av tre ledamöter ur borgerskapet, valda vid allmän rådstuga, samt tre ur magistraten, bland vilka politiborgmästaren var självskriven samt blev landshövdingens ersättare. Kommissionen skulle "bevaka och förvalta stadens medel och räntor så till inkomster som utgifter samt att besörja om redogörelsen därför och kontrollera däröver". Stadens första Drätselkammare bildades genom nytt reglemente den 11 december 1863, och tog i allts väsentligt över kommissionens uppgifter. Stadsfullmäktige beslöt den 17 december 1931 att en kommunal centralstyrelse skulle inrättas, med namnet Stadskollegium, och den 1 februari 1932 trädde den ikraft. Drätselkammarens uppgifter begränsades därmed till att främst ha en förvaltande roll, där första avdelningen fick en penningeförvaltande styrelse, medan andra avdelningen skötte fastighetsförvaltningen. (källa)
6. Framtidsfullmakten ska träda ikraft, när fullmaktsgivaren huvudsakligen saknar beslutsförmåga i den angelägenheten som fullmakten är tänkt att ge behörighet. Det är den utpekade fullmaktshavaren som har att ta ställning till när den tidpunkten har inträtt. Denne ska då informera fullmaktsgivaren men också make eller sambo och närmaste släktingar. Om fullmaktshavaren så önskar kan denne vända sig till tingsrätten för att få denna sak prövad. Tingsrätten hämtar i normalfallet in läkarintyg eller annan likvärdig utredning för sin prövning. Fullmaktshavarens lämplighet prövas då inte. (källa)
7. Koncessionsnämnden för miljöskydd var en statlig myndighet inrättad 1969 i samband med att miljöskyddslagen trädde i kraft. Koncessionsnämnden fastställde de miljökrav som skulle gälla för att en viss mer omfattande miljöfarlig verksamhet och för att den skulle få bedrivas. Vid avgörandet av varje ärende bestod nämnden av en jurist (hovrättsråd med erfarenhet av vattenmål), en ledamot med erfarenheter av industriell verksamhet och en med erfarenhet av kommunal verksamhet samt en ledamot med sakkunskap inom naturvetenskap eller tekniska frågor. Nämnden arbetade under lång tid med fyra avdelningar och därefter även med fem avdelningar. Ordförande på varje avdelning var ett hovrättsråd med erfarenhet som vattendomare. Koncessionsnämndens förhandlingar var öppna för allmänheten, som också hade möjlighet att framföra sina synpunkter. Nämnden arbetade i domstolsliknande former och hade ett arbetssätt som mycket liknade vattendomstolarnas. Myndigheten upphörde i och med att miljöbalken trädde ikraft 1 januari 1999. Koncessionsnämnden och vattendomstolarna har ersatts av miljödomstolarna, som sedan slogs samman med fastighetsdomstolarna för att bilda mark- och miljödomstolar. (källa)
8. Under sommaren 2012 fick företaget stor medial uppmärksamhet efter att ha sökt tillstånd för att öppna en ny kalktäkt i Bunge Ducker på norra Gotland. Den nya kalktäkten ligger mitt i ett område föreslaget att bli nationalpark (Ojnareskogen och Bästeträsk) och det fanns frågetecken om hur hydrologin på norra Gotland skulle påverkas. Förslaget mötte stor kritik från miljö- och naturskyddsorganisationer, en stor del av lokalbefolkningen, samt från Naturvårdsverket, bland annat genom demonstrationer, aktioner och namninsamlingar. På grund av att det var ett komplicerat fall blev det flera turer i mark- och miljödomstolarna. 31 augusti 2015 beslutade regeringen att området skulle bli ett Natura 2000-område. Högsta förvaltningsdomstolen beslutade i oktober 2016 att regeringens beslut inte skulle träda ikraft förrän rättsprocessen var avslutad. 2017 meddelade dock Högsta förvaltningsdomstolen att regeringens beslut att utvidga Natura 2000-området att innefatta Ojnareskogen var riktigt. I september 2018 meddelade Mark- och miljööverdomstolen att den inte ger Nordkalk tillstånd att bryta kalk i området efter en ny prövning. I april 2019 beslutade Högsta domstolen att inte ge prövningstillstånd för Nordkalks överklagan och därmed var rättsprocessen slut. I september 2019 kom beskedet att Nordkalk inte kommer att ta processen vidare till Europadomstolen och att planerna på brytning av kalksten i området läggs ner. (källa)
9. Den 16 september 1999 tillträdde Prodi som EU-kommissionens ordförande efter att kommissionen Santer tvingats avgå i förtid på grund av en korruptionsskandal som skadat institutionens rykte. Prodi-kommissionens makt och inflytande hade utökats som en följd av Amsterdamfördragets ikraftträdande 1 maj 1999. Vissa medier beskrev ordförande Prodi som "Europeiska unionens första premiärminister". Under Prodi-kommissionen trädde även Nicefördraget ikraft, liksom utarbetandet och signerandet av Europeiska konstitutionen. 1999 infördes euron som elektronisk valuta och eurosedlar och euromynt blev verklighet under 2002 i tolv av EU:s dåvarande 15 medlemsstater. Den 1 maj 2004 blev 10 nya länder i Central- och Sydeuropa medlemmar av unionen. Kommissionen kritiserades emellertid för att vara matt, med dålig kommunikation och misslyckande med att påverka trots förverkligandet av flera stora händelser, såsom utvidgningen och euron. (källa)