Illvilja Synonymer Betyder Uttal

• agg
• elakhet
• ondska

Hur används ordet illvilja

1. Vrede, ilska, raseri, ursinne eller indignation är en känsla som länkar till ens psykologiska tolkning av att ha blivit sårad, kränkt eller förnekad och en tendens att ödelägga det genom hämnd. Videbeck beskriver vrede som en vanlig känsla som innebär en stark obehaglig och känslomässig reaktion på upplevda trakasserier. R. Novaco känner igen tre former av vrede: kognitiv (värderingar), kroppsligt affektiv (spänning och oro) och beteende (tillbakadragande och illvilja). (källa)
2. Föräldrabalken och ett antal andra lagar och förordningar reglerar föräldraskapet i Sverige. Vad man hade rätt att göra och inte rätt att göra har givetvis förändrats över tid. Att som förälder främja barnets utveckling och bevaka dess utbildning kan idag även bestå i att främja de kunskaper som behövs i ett kommunikationssamhälle samt att se till att barnet undervisas på områden som "internationella relationer". Det finns stora skillnader vad gäller föräldraskapet ur ett geografiskt perspektiv. Gamla traditioner som rör hedersbegreppet eller familjens/faderns heder är sällan knutna till religion utan kan delas av alla som lever i en region oavsett om de är kristna, muslimer eller ateister. Inte heller fenomen som kvinnlig könsstympning eller utnyttjande av barn som soldater i krig har några rötter i världsreligionerna, utan förklaringar kan sökas i traditioner som finns kvar sedan tiden före kristendomen och islam samt givetvis i politik eller girighet och ren illvilja och hat. (källa)
3. Oknytt (främmande) är små övernaturliga väsen i skandinavisk folktro. Deras karaktär växlar, men en viss illvilja och lust till rackartyg dominerar. De sägs kunna förtvina och vanära människor om de inte får guld eller tjänster. I den svenska mytologin så sägs det att man har hustomtar som hjälper en med sysslorna. Ordet "oknytt" betyder ungefär "främmande" eller "någon utifrån". I äldre dialekter bl.a. uppländska så kallas folk som inte är från den egna byn för "oknyttfolk", alltså "främmande folk". (källa)
4. Begreppet Romboland (rymligt, öppet land) står för skoglöst slättland, och användes i Dalarnas skogstrakter för landskapets södra delar, samt delar av Västmanland och Uppland. Ordet har också stavats Rumboland och Rumböland, varvid invånarna kallats rumbor eller rumboar. Då somliga redan missuppfattat det dalska Ma's (egentligen namnet Mats), kan sammansättningen rumpmas möjligen förklaras. Man kan också misstänka en viss nedsättande illvilja i uttalsförändringen från rumbor till rumpor. (källa)