Importvara Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet importvara

1. Under Maria gjordes försök att effektivisera och utöka det centrala styret, med därmed sammanhängande ökade utgifter, samtidigt som man behöll ett beskattningssystem som i hög grad var medeltida. Ett misslyckat försök att förändra de tariffer som togs ut på importen medförde att en möjlighet att utöka statsinkomsterna förfelades. För att komma tillrätta med detta problem gav Marias regering ut "Book of Rates" (1558), vari man listade vilka tariffer och tullavgifter som gällde för respektive importvara. Denna lista kom sedan att gälla fram till år 1604. (källa)
2. Industrin sysselsatte sig huvudsakligen med förädling av jordbruksprodukter dvs. kvarnar, sockerfabriker, brännerier, bryggerier, stärkelsefabriker, fruktkonserveringsanstalter m.m. Träindustrin hämtade mestadels sin råvara från Sverige. Exporten utgjordes av jordbruksprodukter medan industriprodukter, kolonialvaror, stenkol, trä m. m. var de viktigaste importvarorna. (källa)
3. Under och efter andra världskriget, mellan 1940 och fram till 1951, infördes ransonering på bland annat kaffe, te, kakao, skor, textilvaror, kött, ägg, socker, sirap, grädde, kryddor, mjöl och bröd, matfett, ost, tobaksvaror, tvätt- och rengöringsmedel, soda, ljus, risgryn, havregryn, makaroner, potatismjöl, ärter, bönor och salt. Den först ransonerade varan blev kaffe, där ransonering pågick 27 mars 1940-31 oktober 1945, och där kvoterna tidvis var 13 gram/person och vecka, en dryg tiondel av 1939 års konsumtion. Bensinen släpptes fri den 13 november 1945 och tobaksransoneringen upphörde den 22 september samma år. År 1948 återinfördes ransonering av bensin, orsaken var brist på utländsk valuta. Under andra världskriget upprättades en speciell myndighet, Statens Livsmedelskommission, som utfärdade speciella ransoneringskort för att styra upp ransoneringen. Efter kriget försvann till en början så gott som samtliga ransoneringar, men de återinfördes och togs bort efter hand för att motverka en alltför stor import till Sverige. Staten ville kontrollera valutainförseln för att undvika en ekonomisk kollaps efter kriget då suget på importvaror som kaffe, gummi m.m. var stort. (källa)
4. Under första och andra världskriget upphörde importen till Sverige nästan helt genom att handelsvägarna spärrades. Kaffe, te och tobak, som var typiska importvaror till Europa, blev det särskilt stor brist på och ransonering infördes. Under den värsta perioden av andra världskriget kunde man i Sverige bara köpa 13 gram kaffe per vecka. Kaffesurrogat kom till allmän användning i hög grad, och en mängd fabriker för surrogattillverkning uppstod. (källa)
5. Inflation beror på att penningmängden (eller omsättningstakten) ökar snabbare än utbudet av varor och tjänster, alternativt att ökningstakten av utbudet av varor och tjänster sjunker snabbare än penningmängden minskar. Penningmängden påverkas normalt främst av bankerna, genom att merparten av pengarna i moderna ekonomier skapas av dessa i samband med kreditgivningen. Dock kan även centralbankerna påverka penningmängden direkt såväl som indirekt, direkt genom att helt enkelt låna ut pengar och indirekt genom påverkan på banksystemet i stort. Utbudet av varor och tjänster i ekonomin påverkar inflationen, genom att det är detta som penningmängden jämförs med. Inflation kan också uppstå om importvarorna stiger i pris. Ett exempel är om oljepriset höjs, då blir transporter och mycket annat dyrare, företagen kompenserar detta med högre priser och löntagarna kräver högre lön för att täcka den dyrare konsumtionen. (källa)
6. Wilhelm Grubb var son till handlaren Mikael Grubb. Han gick i lära i sin fars handelsbod men verkar av bevarade dokument ha fått en god utbildning även inom andra områden. 1715 avled fadern och Wilhelm övertog hans rörelse. 1720 innehade han två handelsbodar med ett tjugotal anställda och var en betydande importör av siden och kläde. 1722 ingick han i den handelskommission av 26 affärsmän i Stockholm som motsatte sig den tullskyddsvänliga falangen under ledning av Abraham Grill. Man försökte utöva påtryckningar på riksdagen för att få igenom en frihandelsvänligare politik. Sedan riksdagen 1731 antagit landshjälpen, en extra 5 % skatt på flera importvaror till skydd för Jonas Alströmers företag kandiderade han som riksdagsman på att stoppa dessa tullar. 1731 blev han invald i riksdagen. Han blev där en av representanterna i sekreta utskottet. Han blev dock inte återvald till riksdagen 1734 och 1738 valde han att avstå att kandidera. 1740 blev han dock på nytt utsedd till riksdagsman och blev då invald i kammar-, ekonomi-, och kommersdeputationen. Som representant för mösspartiet hade han hårda debatter med hattpartiets representanter Thomas Plomgren och Gustaf Kierman. Grubb valdes flera gånger som illitterat rådman i Stockholm men valde att avstå från posten. Han antog dock andra uppdrag, och var i juni 1742 med i den grupp stockholmsborgare som inför ett hotande ryskt anfall besiktigade Vaxholms fästning. 1743 valdes han att vara med i den delegation som med utfordring skulle lugna dalkarlarna vid deras läger vid Stäket under dalupproret. Han var under 1742–1743 års riksdag Christopher Springers främste medarbetare. Wilhelm Grubb var även 1742 en av initiativtagarna till Stockholms stads brandförsäkringskontor. År 1746 invaldes han i grosshandlarsocieteten. (källa)