Impression Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder impression, varianter, uttal och böjningar av impression

Impression synonym, annat ord för impression, vad betyder impression, förklaring, uttal och böjningar av impression.

Vad betyder och hur uttalas impression

Impression uttalas im|press|ion [-?o´n] och är ett substantiv -en -er.

Impression betyder:

Ordformer av impression

Singular

impression
obestämd grundform
impressions
obestämd genitiv
impressionen
bestämd grundform
impressionens
bestämd genitiv

Plural

impressioner
obestämd grundform
impressioners
obestämd genitiv
impressionerna
bestämd grundform
impressionernas
bestämd genitiv

Impression är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet impression

  1. Benämningen "impressionism" härrör från Claude Monets målning Impression – Soluppgång (1872). (källa)
  2. 2002 Wrong Impression från White Lilies Island. (källa)
  3. Ersdotter utgav Allmogekläder (1976) och är representerad vid Musée de l'Impression sur Étoffes i Mulhouse. (källa)
  4. Lindqvist var 1973–1976 anställd som pressfotograf vid Pressfoto och 1976–1991 vid Västra Nyland. Åren 1991–1996 var han nyländsk länskonstnär. Han räknas till Finlands mest uppmärksammade tidningsfotografer och har uppmärksammats för hur han lyfter fram nyhetsbildens konstnärliga kvaliteter. Han har dessutom utgivit en rad bildverk, bland annat Black and White (1986), Impression (1991) och flera böcker där miljöer i hemstaden Ekenäs skildras. (källa)
  5. Munspel under molnen är en prosabok av Maria Wine, utgiven 1956. Den innehåller impressioner från resor till bland annat Marocko, Kina och Island som hon gjorde tillsammans med sin make Artur Lundkvist, samt prosadikter. (källa)
  6. I sin självbiografi Självporträtt av en drömmare med öppna ögon beskriver Lundkvist boken som "en samling kortprosa som delvis hade karaktären av dagboksblad, med direkt nedtecknade eller ur minnet hämtade impressioner". (källa)
  7. Flera forskare har emellertid problematiserat detta, och menar att Isherwood just spelar med denna verklighetsproblematik. Woodhouse pekade i en analys på det omöjliga i att skildra något alldeles objektivt: "Ultimately, Goodbye to Berlin acknowledges the fallacy of this assumption. Marooned in a mediated reality of his own devising, the narrator is left doubting the truth of what he has witnessed - ironically, it seems more ‘like a very good photograph'." Isherwood vill framställa romanen som ett enda fotografi av Berlin - men i slutändan är han osäker på om det verkligen har hänt, eller om det bara "var ett väldigt bra fotografi". Det finns en tydlig verklighetsproblematisering i romanen. Robert Lee Treu kopplade detta till Bertholt Brechts Verfremdungseffekt: "By drawing the reader's attention to the curious distinctions between fiction and reality, Isherwood does manage to create his own version of Brecht's Verfremdungseffekt. He seems to be alerting his readers, asking them to be sterner judges than they would normally be when reading fiction." Spänningen mellan verklighet och fiktion kräver att läsaren är en aktiv 'domare' som dömer själv - det kräver en aktiv läsare. David Garrett Izzo var inne på samma spår: "Consequently, what some critics have called Isherwood-the-narrator's passive detachment is more a matter of his getting out of the way to let readers observe the characters and form impressions of them on their own.". (källa)
  8. 1968 – Japansk dagbok: impressioner och ironier (Bonnier). (källa)
  9. Samlingen har en mörk grundton och består av fem avdelningar. I den första skildrar Aspenström sin barndomsmiljö i diktsviten Bergslag. I den andra återfinns skilda dikter, från de som antyder dödens närhet till kärleksdikt, naivistiska impressioner och uttryck för författarens ovilja mot att fästa sig vid någon som helst trossats. Den tredje avdelningen utgörs av resedikter med Venedig som huvudsakligt motiv. Den fjärde innehåller bland annat Estetik, som kan läsas som en kritik av 1950-talets poetiska idiom präglat av romantik och idyll, den symboliska titeldikten Hundarna och undergångsvisionen Många solar lyste. Samlingen avslutas med Död mans klagan som enda dikt i avdelning fem. (källa)
  10. I oktober 1911 lärde Duchamp känna Francis Picabia som förde honom in i litteraturkretsar. De umgicks med Guillaume Apollinaire och såg i juni 1912 en teaterföreställning baserad på Raymond Roussels "Impressions d'Afrique". Roussels modernistiska poesi blev viktig för Duchamps fortsatta verk, exempelvis i användningen av homofoner och i strävan efter en mer intellektuell konst. Han sade sig vara trött att höra "Bête comme un peintre" ("Dum som en målare"). Vid ett besök i München tros han ha läst Vasilij Kandinskijs "Om det andliga i konsten" med dess kritiska analys av växelverkan mellan konstmålaren och marknaden. Nu började han formulera idéer till sitt huvudverk "det stora glaset". (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.