Industrialism Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet industrialism

1. Social rörlighet avser individers och familjers byten mellan sociala skiktningar i ett samhälle. Under industrialismen menades med social rörlighet ofta byte av samhällsklass och man benämnde det som en klassresa. (källa)
2. Som lantbrukslärare och inte minst som föredragshållare och skribent riktade han sig till hemmansägare och småbrukare och syftade till att deras verksamhet skulle utvecklas till en samhällets motpol mot industrialism och stadskultur. Som civilisationskritiker menade han att jorden och marken var heliga ting som måste vårdas av varje generation. 1899 bildade han Jönköpings omnäjds landtmannaförening, Sveriges första småbrukarsammanslutning och verkade ivrigt för att bärkraftiga småjordbruk skulle nyetableras i landet. Han fick gehör för sina idéer och Karl Staaffs regering gav statsanslag till hans skolverksamhet. Han medverkade således till att den svenska jordbruksverksamheten ideologiserades och småbondebefolkningens "status" höjdes i det allmänna medvetandet och hans tankar gled in i den senare bonderörelsen, till exempel Riksförbundet Landsbygdens folk, (idag LRF), som bildades 1929. Han erhöll utmärkelsen Illis Quorum. (källa)
3. Thomas Hall har i ett flertal böcker, avhandlingar och debattartiklar beskrivit svensk arkitektur från bondesamhället till industrialism . Stockholms omvandling från en medeltida småstad till dagens storstad ägnade han en särskild bok, Huvudstad i omvandling, som utkom 1999 i samband med SVT:s TV-serie Svenska hus och Drömmen om staden. (källa)
4. Grotesk eller linjär är en typkaraktär som uppkom i England i början av 1800-talet under den tid då industrialismen tog fart och man inom typografin, liksom inom konsten, bröt med traditionen och sökte nya uttrycksmöjligheter. Beteckningen "grotesk" kommer ursprungligen från Tyskland, där man tidigt skapade typsnitt där både versaler och gemener saknade seriffer. Namnet har sedan lånats in till flera språk, bland dem svenska och engelska (grotesque). (källa)
5. Industrimagnat är idag ett något ålderdomligt ord som för tankarna till den klassiska industrialismen på 1800- och 1900-talet. Ordet 'magnat' kommer av latinets magnates (plural av magnas) med betydelsen "stor (eller ädel) person". För personer med liknande ställning inom tidningsvärlden kan ordet tidningsmogul, av den indiska härskartiteln mogul, användas. (källa)
6. De första industriorterna uppstod i Storbritannien under 1700-talet, till exempel i Ironbridge, även om enskilda gruvområden och liknande (till exempel i Bergslagen i Sverige) skulle kunna betraktats som industriorter innan dess. Under 1800-talet och 1900-talet spred sig industrialismen till andra delar av världen, till exempel Väst- och Centraleuropa samt USA under 1830-talet. Under 1970-talet började industrisamhället i sin tur ersätta av ett postindustriellt samhälle-tjänstesamhälle. Perioden runt oljekrisen 1973 ses ofta som en brytningstid. (källa)
7. Termen användes i synnerhet i Göteborg, där gårdarna brukades och beboddes av stadens borgare, även om landeriet tillhörde staden. Brukaren betalade därvid arrende. Landerier fanns även i Borås, Vänersborg, Karlstad, Uddevalla, Varberg och i Skåne (som länderi), i synnerhet i Helsingborg, där dessa istället ägdes av dem som bebodde och brukade dem. Många landerier kom att rivas då deras marker togs i anspråk i och med städernas expansion under industrialismen. Dock lever många kvar i form av namn på stadsdelar, parker eller nya byggnader, belägna där landerierna tidigare stått. (källa)
8. Med industrialismen förändrades staden i grunden. Manchester och trakten omkring hade sedan länge haft en lokal ylle- och spinningsindustri i liten skala, men med mekaniseringen av denna och den ökande handeln fick staden en helt ny ekonomisk betydelse. Från början av 1800-talet växte staden och dess befolkning i rasande takt, och Manchester hade vid mitten av seklet blivit världens främsta handelsplats för textilvaror, ibland kallat för "Cottonopolis" (cotton, bomull och "polis", latin för 'stad'). Som en av de största städerna i norra Englands kol- och stålbälte drog den också till sig företag inom dessa industrigrenar, och förblev en av Englands viktigaste industristäder under flera generationer. (källa)
9. Innan porterns tillkomst drack man i Storbritannien ofta en blandning av de då gängse ölsorterna, ale, beer och twopenny. En bryggare Harwood lyckades förena dessa tres smak i en ny brygd, vilken för sina stärkande egenskaper snart blev omtyckt i synnerhet av bärare och andra grovarbetare. I England benämndes dock portern i början av 1900-talet vanligen beer eller stout. Namnet porter finns noterat från 1740-talet och kan enligt den brittiske ölskribenten Michael Jackson komma sig av att öltypen, som uppstod i samband med industrialismen, var en följd av de nya bryggeriförhållandena som då uppstod. Dittills hade pubarna ofta själva bryggt sitt öl, men nya fristående bryggerier, shipping breweries, fick då distribuera sitt öl till utskänkningsställena. Utkörarna skulle då kunnat ha ropa Porter!, det vill säga "stadsbud" eller "bärare", när de körde ut sina produkter och behövde uppmärksamma leveransen. En starkare variant kom sedan att kallas Stout-Porter som sedan förkortades till stout. En klar och tydlig internationell definition av skillnaden mellan porter och stout finns inte. När Carnegie exporterade sin porter till exempelvis USA kallade man den för stout. (källa)
10. Maskinhyvlade spån ersatte under 1800-talet i stor utsträckning främst nävertaken samt stråtaken i skogsbygderna. Nävertaken bestod av klovor lagda tätt över ett lager av näver. Nävertaken kunde läggas utan att man behövde använda spik, men insamlingen av näver och framställning av klovor och krokar var mycket arbetskrävande. När maskindrivna spånhyvlar blev vanliga i kombination med att spiken blev billigare genom industrialismen övergick allmogen allmänt till spåntak som krävde mindre arbetsinsats och dessutom ansågs "modernare". (källa)