Industriarbeterska Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder industriarbeterska, varianter, uttal och böjningar av industriarbeterska

Industriarbeterska synonym, annat ord för industriarbeterska, vad betyder industriarbeterska, förklaring, uttal och böjningar av industriarbeterska.

Vad betyder och hur uttalas industriarbeterska

Industriarbeterska uttalas industri|arbet|erska och är ett substantiv.

Ordformer av industriarbeterska

Singular

industriarbeterska: obestämd grundform
industriarbeterskas: obestämd genitiv
industriarbeterskan: bestämd grundform
industriarbeterskans: bestämd genitiv

Plural

industriarbeterskor: obestämd grundform
industriarbeterskors: obestämd genitiv
industriarbeterskorna: bestämd grundform
industriarbeterskornas: bestämd genitiv

Industriarbeterska är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet industriarbeterska

Fysisk styrka och hälsa betraktades inom förbundet som del av en allmän kvinnoemancipation. I styrelsen satt flera av tidens kända kvinnor, läkare som Ada Nilsson och Andrea Andreen, gymnastikreformatören Elin Falk och historikern Lydia Wahlström. Förbundet propagerade för kvinnors tillgång till badhus och idrottsplatser, ordnade kurser i idrott och idrottsledarskap samt arrangerade vandringar och friluftssemestrar, bland annat för industriarbeterskor. (källa)
Maria Anholm växte upp i en köpmansfamilj. Hon studerade vid Högre lärarinneseminariet 1868–1871, men kom framför allt att arbeta som skribent. Hon gifte sig 1882 med den danske marinofficeren William Anholm och flyttade till Hellerup utanför Köpenhamn. Äktenskapet blev dock kortvarigt då hennes make dog redan efter två år. Hon kom aldrig att gifta om sig och fick heller inga barn. Maria Anholm stannade dock i Danmark. Hon författade flera böcker och skrev för både danska och svenska tidskrifter bl.a. Dagny, Hertha och Hemåt. Hon var även redaktör för Kvinden og Samfundet 1900–1901. Artiklarna behandlade ämnen som moderskapsförsäkring, skyddslagstiftning för kvinnor, sommarläger för industriarbeterskor, kvinnliga yrkesinspektörer och kvinnolöner inom industrin. (källa)

Twitter Facebook