Industribyggnad Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet industribyggnad

1. Den uppfördes åt Holmens Bruks och Fabriks AB och inhyste från början textilindustri. Till år 1934 användes byggnaden, som är en del av industrilandskapet, som väveri. Arbetet med textiler fortsatte efter det med bland annat tvinning, spolning, rullning, dressning och varpning. Under 1960-talet avvecklades textilarbetet i samband med textilkrisen. År 1964 lade Holmens ned bomullsindustrin och 1970 försvann de sista delarna av yllefabrikationen. På platsen fanns dock industribyggnaderna kvar. Under 1980-talet började industrier åter verka på platsen. Sedan december 1991 huserar här Arbetets museum och byggnaden drivs som enskild stiftelse. (källa)
2. Vid Nytorget 15 ligger den gamla industribyggnaden Malongen från 1660-talet. Malongen har använts som fabrik, sjukhus, nödbostäder och folkskola. Idag finns här konstnärsateljéer. Huset är en av Stockholms äldsta bevarade industribyggnader och är blåklassat av Stockholms stadsmuseum. (källa)
3. Fordhuset (även kallad Magasin 10) är en industribyggnad vid Tullvaktsvägen 11 i Stockholms frihamn, uppförd 1929-1931 efter ritningar av arkitekt Uno Åhrén för Ford Motor Company som sammansättningsfabrik för Fordbilar. Byggnaden representerar tidstypisk funkisarkitektur och är k-märkt av Stockholms stadsmuseum som kulturhistoriskt mycket värdefull. Fasadändringar och tillbyggnader kräver stadsmuseets medgivande. Efter en renovering och ombyggnad år 2003 finns idag (2011) börsföretaget Nasdaq OMX i Fordhuset. (källa)
4. Flera av områdets gamla industribyggnader byggs om för nya ändamål, andra ersätts med moderna flerbostadshus. Intilliggande Proto upptäckarverkstad, som öppnade i oktober 2019, cirka en månad efter Kai, är ett annat exempel på ny verksamhet i en tidigare industribyggnad. (källa)
5. Svenska kapsylfabriken (kallas även Stockholms kapsylfabrik) är en industribyggnad vid Tjärhovsgatan 44–46 på Södermalm i Stockholm. Anläggningen byggdes 1899–1900 efter ritningar av arkitektfirman Ullrich och Hallquisth och inhyser idag arbetskollektivet Kapsylen. Byggnaden är grönklassad av Stockholms stadsmuseum vilket betyder att bebyggelsen är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt. (källa)
6. Hus nr 1 i kvarteret Barnängen i Stockholm förvärvades 1952 av T-Tryck AB för tryckning av tidningen Social-Demokraten, och Kooperativa bokbinderiet. 1954 byggdes det före detta spinneriet om till sätteri och 1960 flyttade Televerket in på plan 3. Byggnaden som ritades av Cyrillus Johansson bedömdes ha högt kulturhistoriskt värde och fick q-märkning i stadsplanen. Ombyggnad till kontor gjordes i början av 2000-talet och idag finns en rad olika företag och kommunala tjänster i huset. De övriga industribyggnaderna revs år 2000 och i stället uppfördes bostäder ritade av arkitektfirman FFNS. (källa)
7. Byggnader för tillverkning av produkter (fabrik, skeppsvarv, industribyggnad). (källa)
8. Stora Bryggeriet är en industribyggnad vid Kungsholmens västra strand intill Ulvsundasjön i Stockholms innerstad inom Hornsberg. Stora Bryggeriet uppfördes ursprungligen som ölbryggeri och innehöll efter bryggeritiden många olika verksamheter, bland annat Kabi Vitrum och Pharmacia. Numera har farmakoncernen Octapharma sin svenska produktionsanläggning i byggnaden. Stora Bryggeriets kvarvarande byggnader är blåmärkta av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär "att bebyggelsen bedöms ha synnerligen höga kulturhistoriska värden". (källa)
9. Företaget växte snabbt och verksamheten flyttade flera gånger till olika adresser runtom i Stockholm. Till följd av stigande efterfrågan på företagets produkter etablerade man sig 1884 i ett nybyggt hus (arkitekt Gustaf Sjöberg) i kvarteret Hälsan vid Tulegatan 5, som då räknades till stadens utkanter. Då hade Ericsson 94 anställda. 1890–1891 uppfördes ytterligare en industribyggnad i kvarteret, med putsade fasader och inre konstruktion av gjutjärn, efter ritningar av Wilhelm Klemming. (källa)
10. Nitrolackfabriken kallades en industribyggnad i kvarteret Lövholmen i Liljeholmen, södra Stockholm. Fabriksbyggnaden uppfördes 1943–1944 efter ritningar av arkitekterna Nils Tesch och Lars Magnus Giertz för AB Wilh. Beckers färgfabrik. Byggnaden är grönmärkt av Stadsmuseet i Stockholm vilket innebär "att den representerar ett högt kulturhistoriskt värde och är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt". Byggnaden står för närvarande (2020) under rivningshot. (källa)