Industrikommission Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet industrikommission

1. Statens industrikommission instiftades 1914 för att stödja industrins verksamhet i Sverige under första världskriget och avvecklades 1920. Efter andra världskrigets utbrott 1939 upptogs kommissionens arbete på nytt för att reglera industriproduktionen och dess råvarubehov. (källa)
2. Statens handels- och industrikommission var en tidigare svensk myndighet. Det bildades 1950 genom en sammanslagning av Statens industrikommission och Statens handelskommission. Det uppgick i Kommerskollegium 1956. (källa)
3. Burger var från 1887 medlem av boernas folksråd och från 1895 dess ordförande. Han blev 1896 medlem av verkställande rådet och 1897 ordförande i industrikommissionen, som hade att yttra sig angående gruvintressenternas fordringar. Han besegrades i presidentvalet 1898 av Paul Kruger. Efter dennes avreda till Europa 1900 blev Burger hans ställföreträdare, och uppehöll sig under Andra boerkriget hos Louis Botha och åstadkom i maj 1902 fientligheternas inställande även från Oranjestatsboernas sida. Från 1910 var han medlem av Sydafrikanska unionens senat. (källa)
4. Statens byggnadsbyrå, inrättad 1917, hade till uppgift att fördela och kontrollera användningen av subventions- och lånemedel ur statens bostadslånefond. Byrån, som i början var en avdelning av Statens industrikommission, blev i juli 1918 självständig och sorterade under Socialdepartementet. (källa)
5. Ett alternativ som utreddes var att anlägga en ny järnvägslinje från Bastuträsk över Norsjö till gruvan. Statens industrikommission föreslog att bolaget skulle bygga en mindre så kallad decauvillebana, men det alternativet föll på jämförelsen med en linbana, järnvägen skulle ta dubbelt så lång tid och tre gånger så många arbetare samt förbruka mycket av det dyrbara järnmaterialet. Valet föll därför på linbanan och AB Nordströms Linbanor kontrakterades. (källa)
6. Einar Huss var son till kronofogden och riksdagsmannen Anders Huss. Efter mogenhetsexamen i Stockholm 1905 studerade han vid Stockholms högskola och blev 1910 filosofie kandidat, 1912 filosofie licentiat och filosofie doktor samt var docent i matematik där 1912–1922. Huss, som från 1912 var verksam som försäkringsmatematiker, var aktuarie i Återförsäkrings AB Sverige från bolagets start 1914 till 1923. Han inträdde 1913 i Kommerskollegium, var redaktör för kollegiets tidskrift Kommersiella meddelanden från dess tillkomst 1913 till 1919 samt var till följd av kommittéuppdrag 1921 förste utgivare av kollegiets då nya publikation Ekonomisk översikt. 1917–1919 var han avdelningschef i Statens industrikommission, där han tog initiativ till den första statsreglering, som grundats på fortlöpande beslag och statlig auktorisation av köpare, samt organiserade för första råvaru- och importföreningarna. Huss var från 1919 chef för den statistiska avdelningen i Skandinaviska Banken och från 1920 utgivare av bankens då startade kvartalsskrift. Tillsammans med Karl-Gustaf Hagstroem utgav han tabeller för beräkning av ränteavkastning å obligationer. Han medverkade 1935 vid bildandet av Bankanställdas pensionskassa, vars VD han vari från kassans tillkomst. Huss var medlem av statliga och andra kommittéer och förestod kortare tid Bankernas statistiska byrå innan denna 1944 uppgick i Svenska Bankföreningen. (källa)
7. 1956 - Sjöfartsbyrån på Kommerskollegium flyttades till nyskapade Sjöfartsverket. Merparten av Statens handels- och industrikommission övertogs av Kommerskollegium. (källa)
8. Ledamot av kommittén för ordnande av Sveriges utrikesrepresentation 1907, av kommittéerna för modernisering och utvidgning av flottans varv i Karlskrona 1914 och 1916–1917, av statens industrikommission 1914–1919, av kommittén för flottstation i Stockholms skärgård 1917 och av kommittén för den högre tekniska undervisningens ordnande 1934–1935, ordförande i kommittén för studentexamen 1936, av Kungl. Maj:t förordnad ledamot av styrelsen för Navigationsskolan i Göteborg 1914–1943, varav som vice ordförande 1930–1939 och ordförande 1940–1943. (källa)
9. Wahlberg hade en mängd officiella och enskilda uppdrag. Han var bland annat huvudredaktör och ansvarig utgivare av "Jernkontorets annaler" 1900–1903, kommissarie för svenska järn- och gruvutställningen vid världsutställningen i Paris 1900, ledamot av kommittén för högre tekniska undervisningen (1906–1908), av nämnden för bedömande av förslag till en ny teknisk högskola (1911), av kungliga kommittén för Kommerskollegiets omorganisation (1908–1914), ordförande i kommittén angående organisation av Statens provningsanstalt (1917), av kungliga malmkommissionen (från 1914), av Statens industrikommission (från 1914), av krigsmaterielkommissionen (från 1915) och ekonomiska beredskapskommission (1915–1917), chef för handelskommissionens malmexportbyrå (1918–1919), delegerad vid Sveriges förhandlingar med England angående handelspolitiska förhållanden under världskriget 1915, vid förhandlingarna om handelsutbyte mellan Sverige, Norge och Danmark 1917, sakkunnig åt delegerade vid Sveriges förhandlingar i Berlin angående handelspolitiska förhållanden 1918, delegerad för Jernkontoret vid förhandlingar i London angående svenska järn- och stålexporten samma år, ledamot i styrelsen för Kungliga Tekniska högskolan, ordförande i styrelsen för Sveriges teknisk-industriella skiljedomsinstitut, ledamot av styrelsen för Internationaler Verband für die Materialprüfung der Technik 1897–1905, ordförande i Svenska brukstjänstemannaföreningen 1909–1917 (hedersledamot 1917), ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademien (1919). Dessutom var han ledamot av en mängd bruks- och andra bolagsstyrelser. (källa)