Inflammation Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet inflammation

1. Med adenit avses inflammation i och därmed förstorade och ömmande körtlar, som exempelvis lymfkörtlarna vid halsfluss. (källa)
2. Kolecystit eller cholecystit även kallat gallblåseinflammation, är inflammation i gallblåsan. Symptomen är övre högersidig buksmärta, illamående, kräkningar och ibland feber. Ofta föregås kolecystit av ett akut gallstensanfall. Smärtan vid kolecystit varar längre än vad som är typiskt vid ett gallstensanfall. Utan adekvat behandling är det vanligt med återkommande episoder av kolecystit. Akut kolecystit kan kompliceras av gallstenspankreatit. (källa)
3. Betydligt fler än de som opereras har mer eller mindre stora besvär från gallvägarna och det är också många som har sten i gallblåsan utan att ha besvär. Gallstensanfall är vanligast och innebär att man får ont i buken i samband med födointag. Oftast släpper anfallet av sig självt eller så kan man behöva en dos kramplösande medicin. Akut gallblåseinflammation (kolecystit) ger ofta feber, värk i buken, blodprover som visar på en inflammation i kroppen och ett påverkat allmäntillstånd. Oftast finns det sten i gallblåsan hos de som har akut gallblåseinflammation. Sten i gallblåsan påvisas vanligen med en ultraljudsundersökning. Behandlingen är vanligen operation där gallblåsan tas bort (kolecystektomi) efter det att man kartlagt gallvägarna med en röntgenundersökning under ingreppet (peroperativ kolangiografi). Gallblåsan kan tas bort laparoskopiskt (titthålskirurgi) eller med en öppen operation. I en del fall blir inflammationen så allvarlig att gallblåsan riskerar att spricka vilket är ett allvarligt tillstånd. Inflammation i bukspottkörteln och inflammation i den djupa gallgången, som båda kan vara allvarliga tillstånd, kan vara kopplade till gallstenssjukdomen. Besvär från gallblåsan påverkar patienters livskvalitet och operation botar symtomen hos flertalet av patienterna. (källa)
4. Gallsten uppstår som en utfällning av kristaller som klumpar ihop sig och bildar stenar. Den vanligaste formen av gallsten är av kolesterol. Andra typer av gallstenar som kan bildas är de av kalcium, bilirubin, pigment eller blandade gallstenar. Tillstånd som ger liknande symptom till ett gallstensanfall är blindtarmsinflammation, magsår, inflammation i bukspottkörteln och gastroesofageal refluxsjukdom. (källa)
5. Giftstruma kan uppkomma av flera orsaker. Den vanligaste orsaken är att hela sköldkörteln överproducerar tyroideahormon. Detta kallas Graves sjukdom. Mindre vanligt är att en enskild eller flera knölar i sköldkörteln framkallar en ökad hormonsekretion, vilket kallas knölstruma. Tyreoidit (inflammation i sköldkörteln) kan också leda till giftstruma. Många kliniska tillstånd leder till att sköldkörtelvävnaden ökar produktionen av tyroideahormon, däribland posttraumatisk stress. Det förekommer att personer med anorexia nervosa under viktuppgången vid tillfrisknande har en övergående giftstruma. Sköldkörtelsjukdomar har en ärftlig komponent i det att det i samma familj kan uppkomma olika sådana sjukdomar, och drabbar oftare kvinnor än män. (källa)
6. Gikt är en ledinflammation som orsakas av att halten svårlöslig urinsyra (urat) i blodet ökar (hyperurikemi), och faller ut i kristaller (konkrement). Urinsyran kristalliserar och lägger sig i leder, senor och omgivande vävnad. (källa)
7. Halsfluss (tonsillit, angina tonsillaris eller i finlandssvenska enbart angina) är en inflammation i tonsillerna (halsmandlarna) och kan orsakas av bakterier eller av virus. Virusorsakade halsinfektioner behandlas med symptomlindrande läkemedel och vila, medan antibiotika hjälper mot halsfluss som orsakats av bakterier så länge det inte finns resistensproblem. Inkubationstiden för halsfluss är 2–7 dagar. Angina (kommer av latinets angere, sammantrycka, strypa) är en allmän benämning på inflammatoriska tillstånd i svalget och tonsillerna (mandlarna), men kan även beteckna vissa sjukliga tillstånd med annan lokalisering. (källa)
8. Hepatit eller leverinflammation är en grupp av sjukdomar som alla innebär inflammation av levern. Inflammationen kan bero på infektioner, autoimmunitet, läkemedel, gifter eller alkoholmissbruk. Karaktäristiskt för hepatit är att en del av leverns celler är inflammerade. Leverinflammation som varar kortare tid än 6 månader kallas akut hepatit medan en leverinflammation som pågått mer än 6 månader kallas för kronisk hepatit. (källa)
9. Glatt muskulatur påverkas av histamin bland annat i form av kontraktion i andningsorganen. När H1 aktiveras orsakar histaminet svullnad av till exempel slemhinnor. Svullnaden ökar genomsläppligheten, varigenom vita blodkroppar lättare kan tränga in i vävnaden. Detta sker alltid och reglerar blodgenomströmningen, men i extra hög grad vid infektioner där det förhöjda histaminet ger upphov till flera av symtomen för inflammation. Vid allergier utsöndras histamin från mastcellerna, när mastcellerna reagerar på antigener. I det sammanhanget orsakar histamin rinnsnuva, hudutslag, svullnader, andnöd, med mera. (källa)
10. Om någon misstänks ha meningit, utförs blodprov för inflammationsmarkörer (t.ex. C-reaktivt protein, fullständig blodkroppsräkning), såväl som blododlingar. (källa)