Vad betyder och hur uttalas informationskontor
Informationskontor uttalas in|form|at|ions|kont|or.
Ordformer och varianter av informationskontor
Singular
- informationskontor
- obestämd grundform
- informationskontors
- obestämd genitiv
- informationskontoret
- bestämd grundform
- informationskontorets
- bestämd genitiv
Plural
- informationskontor
- obestämd grundform
- informationskontors
- obestämd genitiv
- informationskontoren
- bestämd grundform
- informationskontorens
- bestämd genitiv
Informationskontor är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet informationskontor
En väsentlig del av Nordiska rådets verksamhet handlar om att stärka det nordiska samarbetet inom framförallt kultur, men också inom skola och vissa fackområden. Nordisk kulturfond och andra stödfonder förmedlar årligen stöd för bland annat reseutbyten, studieresor, gemensamma kulturprojekt och gästspel, översättningar med mera. Man förmedlar även information om verksamheter och kulturhändelser inom Norden, och lokala kontakt- och informationskontor finns i alla de anslutna länderna och regionerna samt på flera ställen i Ryssland, Estland, Lettland, Litauen och på Sønderjylland i Tyskland. I Finland heter den lokala parten Kulturkontakt Nord från och med 2012.
Linköpings stifts- och landsbibliotek är huvudbibliotek för Linköpings kommun. Den nuvarande byggnaden invigdes 2000, efter att den föregående förstörts i en brand 1996. Biblioteket är centralt beläget nära Linköpings domkyrka. Byggnaden inrymmer även stadsarkiv, länsbibliotek och kommunens informationskontor. Ett antal filialer är knutna till biblioteket.
Stolpe avlade studentexamen 1931. Han var sekreterare för Svenska föreningen för Nationernas Förbund och medarbetade vid Informationsbyrån för mellanfolkligt samarbete 1936–1939. Därefter arbetade han vid Utrikesdepartementets pressavdelning fram till 1945, då han blev politisk redaktör vid Upsala Nya Tidning. Från 1947 till 1951 var han direktör för FN:s informationskontor för Norden och från 1953 till 1955 andre redaktör för Karlstads-Tidningen. Han var sedan anställd 1955–1973 vid Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, därav som utrikesredaktör 1955–1970. Efter denna tidnings nedläggning som dagstidning medarbetade han i Göteborgs-Posten.
1969 besökte nordkoreanska representanter Utrikesdepartementet i Stockholm för ett inofficiellt möte. Representanterna fick träffa UD-medarbetare men inte någon svensk minister. Nordkorea finansierade ett informationskontor som efter Sveriges erkännande och upptagande av diplomatiska relationer blev landets ambassad 1973. En viktig faktor bakom upptagandet av diplomatiska relationer mellan länderna var det svenska näringslivets intresse för Nordkorea som exportmarknad. Samtidigt såg svenska UD en möjlighet att agera brobyggare mellan de politiska öst- och västblocken.
