Ingenjörsvetenskapsakademi Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet ingenjörsvetenskapsakademi

1. Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, förkortad IVA, är en kunglig akademi, grundad 24 oktober 1919 av Gustaf V på initiativ av kommerserådet Axel F. Enström (1875–1948). Den är världens äldsta ingenjörsvetenskapsakademi. Ledamotskap i akademien förkortas LIVA. (källa)
2. Det vetenskapliga intresset för människor i arbetet har en månghundraårig historia. Arbetsvetenskap har alltså funnits länge, men i form av olika ämnestraditioner. Arbetsmedicin till exempel går tillbaka till undersökningar på 1600-talet av sjukdomsrisken i olika yrken, bland annat barnmorskor och förgyllare. De tidiga historiska rötterna innehåller fokus på den fysiska arbetsmiljön, arbetarskydd och sociala problem, framför allt under industrialismens barndom. 1921 bildade Ingenjörsvetenskapsakademin i Sverige en arbetsvetenskaplig kommitté som engagerade sig i de så kallade psykotekniska frågorna, det vill säga hur man skulle ekonomisera och effektivisera den mänskliga arbetsinsatsen. En del av denna typ av "arbetsvetenskap" byggde på en människosyn som vi idag inte är helt bekväma med. Människan sågs som en maskin och det handlade om att anpassa människan till arbetet för att öka den organisatoriska effektiviteten. Ett exempel på detta kan hittas i taylorismen eller Scientific Management. Även om detta var accepterade synsätt under denna tid fanns samtida kritik. (källa)
3. Sundgren utbildade sig till kemist i Bryssel 1924, blev diplomingenjör 1926 och filosofie doktor 1930 i Strasbourg. Han arbetade 1931–1939 som teknisk ledare och vd för oljeföretag på kontinenten och var 1940–1941 forskningsingenjör vid Enso-Gutzeit Oy. Han återvände till Finland 1939 för att delta i vinterkriget, svarade vid Högkvarteret för återvinning av smörjoljor och bränsleförsörjningens effektivering. Från 1941 ledde han ett torvforskningslaboratorium för undersökning av bränntorvens lämplighet vid framställning av olja och förestod detta (från 1952 med professors titel) även sedan det 1948 anslutits till Statens tekniska forskningsanstalt. Som forskare vid Ingenjörsvetenskapsakademin i Stockholm 1946–1947 utvecklade han en metod att utvinna vax ur torv. (källa)
4. 2010 - invald som ledamot nr 1575 i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin. (källa)
5. Eriksson var medlem av Ingenjörsvetenskapsakademin och Konstakademin. 1975 promoverades han till teknologie hedersdoktor vid Chalmers tekniska högskola. (källa)
6. Landqvist invaldes 1980 som ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin. År 1988 tilldelades han regeringens medalj Illis Quorum av 12:e storleken för mångåriga och förtjänstfulla insatser för svensk industriell utveckling. Vid 50-årsjubileet för hans doktorsgrad blev han jubeldoktor vid Chalmers 2008. (källa)
7. Såväl frågan om svenskt statligt stöd till innovationsverksamhet och uppfinnare, som frågan om bättre utnyttjande av uppfinningar och nya tekniska rön inom Sveriges försvar hade väckts flera gånger sedan första världskriget. Från 1934 hade Uppfinnarekontoret, som grundats av Svenska Uppfinnareföreningen, tilldelats ett blygsamt årligt anslag från staten. I slutet av 1930-talet drev Ingenjörsvetenskapsakademin och Industriförbundet frågan om ytterligare stöd. (källa)
8. Helmer Hedström var son till fattigvårdsordföranden Lars Hedström. Han avlade studentexamen i Falun 1917 och utexaminerades från Tekniska högskolans fackavdelning för bergsvetenskap 1923. Efter anställning vid Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolags gruvor i Kiruna samt i Centralgruppens Emissions AB 1923–1924 knöts han 1924 till det då startade AB Elektrisk Malmletning och utförde 1924–1927 geologiska och geofysiska undersökningar i Sydafrika och Rhodesia med flera länder. 1927 överfördes Hedström till ingenjörsstaben i AB Elektrisk Malmletnings då bildade amerikanska dotterbolag, Swedish American Prospecting Corporation i New York. Från 1931 var han överingenjör vid AB Elektrisk Malmletning i Stockholm och från 1934 även ledamot av bolagets styrelse. Från 1940 var han även styrelseledamot i Svenska Diamantbergborrnings AB, till vilket företag AB Elektrisk Malmletning 1934 anslöts som dotterbolag. Vid sidan därav var Hedström 1941–1944 VD för Fyleverken AB. Han bidrog till fullkomnandet av de geofysiska prospekteringsmetoderna, särskilt de elektriska, vid såväl malm- som oljeletning och vid bestämning av jorddjupet ned till fast berg. Hedström utarbetade självständigt de under 1940-talet mest använda elektriska malmletningsinstrumentet Turam och en metod för stratigrafiska undersökningar i borrhåll. Han bidrog även till utformandet av gravimetriska och seismiska instrument. Hans kunskaper låg i hög grad bakom den geofysiska undersökningen i Skåne. Som VD för Fyleverken utvecklade Hedström bolaget till Sveriges största producent av glassand, och var även delaktig i upptäckten av Bolidenmalmen. För sina insatser för utarbetande och förbättrande av de geofysiska metoderna för letning efter malm och olja hedrades Hedström 1939 av Ingenjörsvetenskapsakademin med dess guldmedalj, 1943 var han ordförande i geologiska föreningen i Stockholm. (källa)
9. Som riksdagspolitiker var Pålsson ledamot i skatteutskottet 2002–2003, i näringsutskottet 2003–2007 och i utrikesutskottet 2007–2010. Hon var dessutom suppleant i socialförsäkringsutskottet 2002–2006, i finansutskottet 2003–2005, i skatteutskottet 2005–2006 och i miljö- och jordbruksutskottet 2010. Hon var dessutom ledamot i Riksrevisionens styrelse 2003–2010 och suppleant i Riksbankens Jubileumsfonds styrelse. Pålsson valdes in som ledamot i Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA) 2000 och som ledamot i Kungliga Skogs- och Lantbruksakademin (KSLA) 1993. (källa)