Inkomstklass Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet inkomstklass

1. Finland har en inkomstskatteskala med flera steg. Skatteprocenten för den statliga inkomstskatten ökar progressivt från 9 procent till 32 procent (år 2006). Därtill kommer en nominellt proportionell kommunalskatt som varierar kommunvis enligt kommunfullmäktiges beslut (2009 16,5–21 procent) och kyrkoskatt enligt församlingens beslut (1–2 procent 2007). Ett komplicerat avdragssystem ökar progressiviteten i de lägre inkomstklasserna (vissa avdrag gagnar också i första hand höginkomsttagare). Också ett antal skatteliknande avgifter beräknas utgående från inkomsten. (källa)
2. Personell fördelning: Den personella fördelning avser fördelningen mellan individer baserat på exempelvis ålder, familjetyp, inkomstklass. (källa)
3. Råsunda är Solnas befolkningsmässigt största stadsdel. Andelen invånare med utländsk bakgrund (född utomlands eller med båda föräldrarna födda utomlands) är 19,2 %, vilket är klart lägre än i Solna som helhet (31,8 %). Råsunda bebos i tämligen hög utsträckning av människor från de högre inkomstklasserna, 37,5 % av männen och 20,7 % av kvinnorna hade år 2008 en förvärvsinkomst på minst 360 000 kr. (källa)
4. Stiftet fick som uppgift att ge unga adelsfröknar en god uppfostran, men även att se till att de som var alltför fattiga fick en försörjning. Kungen upplät Vadstena slott som lokaler för stiftet, men eftersom adelsstiftet redan från början brottades med ekonomiska problem kom man aldrig att använda lokalerna. Planen var att verksamheten skulle innefatta en föreståndare med titeln abbedissa och nio altfröknar boende i stiftets lokaler, samt ytterligare 180 bidragstagare i olika inkomstklasser. I personalstyrkan skulle ingå både pigor och drängar, lärare från Frankrike och Tyskland samt präster. Kostnaden beräknades bli så hög att verksamheten aldrig kom i gång. De första bidragen till adelsfröknar utbetalades dock år 1747. År 1750 beslöt stiftets styrelse att flytta verksamheten till Stockholm, och Johanna Margareta von Tiesenhausen utnämndes till abbedissa. Olika byggnader föreslogs som lokaler, men planen verkställdes aldrig. Däremot hade Norrköping jungfrustift en reell verksamhet i Norrköping mellan 1784 och 1796, och denna räknades som en förgrening av Vadstena adliga jungfrustift. (källa)