Inlandsbana Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet inlandsbana

1. Kåbdalis ligger vid Inlandsbanan och europaväg E45, cirka 60 kilometer söder om Jokkmokk och cirka 80 kilometer norr om Arvidsjaur. I orten finns Kåbdalis kapell. (källa)
2. Arvidsjaur (Inlandsbanan, endast turisttrafik. Jörn - Arvidsjaur nedlagd). (källa)
3. Grundtanken med Inlandsbanan var en inre stambana som skulle stärka näringslivet i norra och mellersta Sveriges inland, men samtidigt i krigstid en viktig militär avlastningslinje för Norra stambanan. Järnvägsbygget hade dock dragit ut på tiden, och sedermera visade det sig att banan hade en så låg teknisk standard att den aldrig skulle kunna överta stambanans trafik. Framgångarna under 1800-talet med att skapa industri i glesbefolkade områden i södra Sverige upprepades inte här. Avstånden var för långa för att ha annan industri än sådan som baserades på lokala råvaror. Den mest betydande dylika längs banan var trä, men träindustri fanns redan vid kusten, och träindustrin i inlandet hade svårare att konkurrera. Godstrafiken längs banan blev mest träråvara till industrier på andra håll, inte så mycket varor från eller till lokal industri. (källa)
4. Mora-Vänerns Järnväg, Kristinehamn-Mora, öppnades 1890 söderifrån till Vansbro, där Vansbro station anlades efter ritningar av arkitekt Erik Lallerstedt, belägen strax söder om bron över Vanån. Stationshuset är sedan år 1975 ett lagskyddat byggnadsminne. År 1891 öppnades sträckan norrut till Morastrand. Järnvägen förstatligades 1917 och kom att ingå i Inlandsbanan. (källa)
5. I Sverige finns 8 500 plankorsningar (förutom för Inlandsbanan och museijärnvägar, dessa ingår inte i Banverkets ansvar och statistik). Banverket planerar inom de närmaste tio åren halvera antalet och låta dem som blir kvar vara säkrare genom att förse dem med helbommar, ljud- och ljussignaler med mera. (källa)
6. Jokkmokks-Jokke växte upp under fattiga förhållanden. Föräldrarna hette Karl Fredrik och Maria Matilda Johansson. Makarna fick totalt 11 barn inklusive Jokkmokks-Jokke. Som 19-åring fick Jokkmokks-Jokke jobb som rallare, och var en av dem som var med när Inlandsbanans sista spik slogs ned i Kåbdalis 1936. Han blev sedan målare vid SJ, stationerad i Östersund, innan han övergick till artistbranschen. Han kom till Stockholm 1954, lanserades där av Topsy Lindblom och fick uppträda på Nalen. (källa)
7. Bohuslän är jämfört med andra landskap relativt järnvägsfattigt, detta på grund av antikustprincipen. Planer på att bygga en stambana mellan Oslo och Köpenhamn genom Bohuslän, Halland och Skåne realiserades aldrig fullt ut men resulterade dels i Bohusbanan och dels i det som senare blev Västkustbanan. Vidare fanns det olika planer på att dra ned Inlandsbanan över Bergslagsbanan till antingen Lysekil eller Krossekärr väster om Grebbestad men dessa planer blev aldrig förverkligade. (källa)
8. Genom övertagande av en tidigare industribana och en del nyanläggningar fick Fredriksberg även järnväg till Neva på Inlandsbanan, via Annefors och bruket i Tyfors. (källa)
9. Eva Ström skrev i Sydsvenskan: "Sonetten har en förmåga att framkalla monotoni om den blir alltför taktfast, men Malte Persson steppar elegant ur fällan med ett och annat dansant snedsteg. Sonetten brukar även förleda poeter till ett högtidligt ordval. Lyckligtvis inte så hos Malte Persson vars avspända vokabulär är lika uppdaterad som ett sms. ... Malte Perssons djupdykning ner i den stockholmska tunnelbanan som korsats med grekisk mytologi har blivit en fräsch och kvick diktsamling, där sonettformens pentameter utgör diktens levande hjärtslag." Nikanor Teratologen recenserade boken i Tidningen Kulturen, där han beskrev sonetterna som "stillsamt grymma och formsäkra". Han jämförde boken med Inlandsbanan av Erik Beckman, som Persson hade skrivit förordet till när den nyutgavs 2002. Teratologen skrev: "Beckmans Inlandsbanevärld är också 'ett slags Hades', dock med en hel del comic relief genom burleskerier och ordlekar och det faktum att man i alla fall ibland kan skåda ut över det ödsliga nordiska vinterlandskapet. Sonetterna om tunnelbanan berättar i texten och mellan raderna om ett mer helvetiskt tillslutet och rymningssäkert inferno - så är de ju också skrivna drygt fyra decennier längre fram i vår sköna nya värld i det vi som är gammalmodiga envisas med att fortsätta kalla Sverige." I Expressen skrev Mikael van Reis: "I den goda sonetten skall rimmet vara utan tvång, nästan kännas som en tillfällighet och ändå ge frasen elegant fasthet. Smärta fordrar ändå ett lätt sinne. Malte Persson har tvivelsutan den vigheten, men är mer konstflitigt fräck än just elegant." Reis fortsatte: "Här finns lite obligatoriska nickar åt Keats (dock ett ode!), Stagnelius, Nerval, Baudelaire, Rilke, Pound och resten av stjärngänget. Läsaren får smickras en smula och läsaren bockar av och ler. Risken då är att hamna i lillgammal pastisch, vilket alltid är en aspekt av det teatrala arrangemanget med allehanda kostymer. Malte Persson blygs inte i sin t-bana och det är i själva verket ett medvetet drag att lite ironiskt spela med både imitationen och allusionen. Det underjordiska temat till trots är detta ändå en livaktig tablåsamling.". (källa)