Innebrännas Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet innebrännas

1. Storhög nummer tre grävdes ut 1960, utgrävningsledare var Rolf Petré. Högen saknade påvisbar begravning. Den innehöll ett kärnröse, 4,8 meter i diameter och 1,2 meter högt. Omkring en meter under högens topp låg ett gravklot i form av en rundad sten, 0,5x0,4x0,3 meter i storlek, vilket är en kvinnlig symbol. Högen har uppförts ovanpå resterna av ett nedbrunnet hus, med lämningar av brända människoliknande benrester. Fynd av hårnålar och nålhusrester i två olika delar av huset kan tyda på att två kvinnor innebränts. Efteråt har gravhögen uppförts över resterna. Husgrunden innehöll ovanligt rika fynd. Bland annat satt en benpilspets instucken i flätverket på husets norra vägg. Tolkningen att huset överfallits och sedan stuckits i brand är frestande. Det är sannolikt att huset brunnit ner på 400-talet. Gravhögen ovanpå har däremot inte kunnat dateras, men härrör sig troligen också från samma tid. (källa)
2. Privat var Tore mycket blyg av sig när det gällde kärleken och inte blev detta bättre av när hans blivande var likadan. Ett av Tores intressen var att ta väl vara på den bil han hade i sin ägo. Med denna tog han sin käresta Karin ut på otaliga utflykter. Han hade dock svårt för att hon rökte. Tore var perfektionist och tyckte att "sådana dumheter" borde man lägga av med i vuxen ålder. När Tore sedermera ansåg sig försmådd av sin älskade tog han en gruvlig hämnd. Han mördade både henne och föreståndarinnan för ålderdomshemmet i Hurva där hon arbetade, samt satte eld på detta vilket fick till följd att ett antal äldre innebrändes. Han fortsatte beslutsamt och gjorde likadant med sina föräldrar och dränkte sig slutligen i Bosarpssjön. (källa)
3. Branden härjade i tre timmar och ödelade 24 eller 36 gårdar (olika uppgifter i litteraturen), tre gårdar blev dessutom kraftigt brandskadade. Ett barn innebrändes och 200–400 personer (olika uppgifter i litteraturen) blev utan bostad efter branden. Statsbidrag på 2 000 rdr banko ställdes till förfogande av vilket hälften betalades ut direkt för att lindra den värsta nöden. Gåvor av säd, potatis och andra matvaror och klädesplagg skänktes till de behövande. En insamling av pengar fram till årets slut gav 3.900 rdr banko. Tomterna där de nedbrunna husen stått inköptes av staden och överläts några år senare till Köping–Hults Järnväg. (källa)
4. Då regelbunden ångbåtstrafik genom skärgården inleddes på 1880-talet blev Svenviken en anhalt på rutten västerut från Helsingfors. Där inträffade den 20 juni 1897 en svår olycka. Kustångaren "Onni" skulle precis lägga till vid bryggan i Svenviken i dåvarande Degerby, då en explosionsartad brand bröt ut. Orsaken var att en berusad person tappat sin flaska (som rymde hela fem liter) i däcket, samtidigt som en annan som nyss tänt sitt rökverk slängde stickan. Sex personer i aktersalongen blev innebrända, och flera fick brännskador. Tur i oturen var att båten höll på att göra an bryggan, vilket innebar att största delen av de 150 passagerarna kunde stiga direkt iland. (källa)
5. Drygt fyrahundra kosacker flydde och sökte sin lycka bland stadens hus men blev snabbt utjagade, nedhuggna eller tillfångatagna. Andra blev antagligen innebrända efter att svenskarna tänt eld på de små husen de sökt skydd inuti. Resten av de flyende befäste sig i ett av stadens kloster och lyckades på så sätt undkomma svenskarna som saknade artilleri, och möjligheten till en ny massaker blev då avvärjd. (källa)
6. Under tiden hade glöden från lokets panna börjat antända det torra trävirket i de söndersplittrade vagnarna närmast loket. Många människor som satt fastklämda i vagnarna kunde hjälpas ut, men många blev också innebrända när elden spred sig. Av de ungefär 170 personer som fanns på tåget omkom 42. Dessutom rapporterades fem personer saknade. (källa)
7. Omkring 1650 utvidgades kyrkan genom en tillbyggnad på södra sidan. Byggnadsmaterial hämtades från Riseberga kloster. J. N. Busmontanus var då kyrkoherde. Det är hans initialer som målats tillsammans med årtalet i ett av valven. En gravkammare för ätten Horn, som då innehade Riseberga, inreddes under korets södra del. Ett nytt altare gjordes också. En första predikstol tillsammans med mässhakar och altarklädnader skänktes till kyrkan av Riksrådinnan Kuntzell på Riseberga år 1660. En oförsiktig klockare hanterade vårdslöst med elden någon gång mellan 1712-1718 när han skulle gå in i sakristian efter nattvardsvin, så dessa saker innebrändes. En ny predikstol i götisk stil, samma som altaret, anskaffades. (källa)