Innebrännas synonym - liknande ord, varianter, betydelse & korsord

Vad betyder och hur uttalas innebrännas

Innebrännas uttalas inne|bränn|as , böjs som brännas.

Innebrännas betyder tre personer innebrända i eldsvådan.

Ordformer och varianter av innebrännas

Innebrännas är ett verb

Verb (av lat. verbum, ord), ordklass som innefattar ord som uttrycker handlingar, skeenden, processer, tillstånd och liknande. En vanlig minnesramsa, som även finns i många andra varianter, är Verb är någonting man gör, cyklar, tutar, springer, kör. Exempel på verb är redigera, skriva, åldras, må, trivas, sjunga, ljuga. Eller helt enkelt ord man kan sätta att framför.

Hur används ordet innebrännas

Privat var Tore mycket blyg av sig när det gällde kärleken och inte blev detta bättre av när hans blivande var likadan. Ett av Tores intressen var att ta väl vara på den bil han hade i sin ägo. Med denna tog han sin käresta Karin ut på otaliga utflykter. Han hade dock svårt för att hon rökte. Tore var perfektionist och tyckte att "sådana dumheter" borde man lägga av med i vuxen ålder. När Tore sedermera ansåg sig försmådd av sin älskade tog han en gruvlig hämnd. Han mördade både henne och föreståndarinnan för ålderdomshemmet i Hurva där hon arbetade, samt satte eld på detta vilket fick till följd att ett antal äldre innebrändes. Han fortsatte beslutsamt och gjorde likadant med sina föräldrar och dränkte sig slutligen i Bosarpssjön.

Branden härjade i tre timmar och ödelade 24 eller 36 gårdar (olika uppgifter i litteraturen), tre gårdar blev dessutom kraftigt brandskadade. Ett barn innebrändes och 200–400 personer (olika uppgifter i litteraturen) blev utan bostad efter branden. Statsbidrag på 2 000 rdr banko ställdes till förfogande av vilket hälften betalades ut direkt för att lindra den värsta nöden. Gåvor av säd, potatis och andra matvaror och klädesplagg skänktes till de behövande. En insamling av pengar fram till årets slut gav 3.900 rdr banko. Tomterna där de nedbrunna husen stått inköptes av staden och överläts några år senare till Köping–Hults Järnväg.

Omkring 1650 utvidgades kyrkan genom en tillbyggnad på södra sidan. Byggnadsmaterial hämtades från Riseberga kloster. J. N. Busmontanus var då kyrkoherde. Det är hans initialer som målats tillsammans med årtalet i ett av valven. En gravkammare för ätten Horn, som då innehade Riseberga, inreddes under korets södra del. Ett nytt altare gjordes också. En första predikstol tillsammans med mässhakar och altarklädnader skänktes till kyrkan av Riksrådinnan Kuntzell på Riseberga år 1660. En oförsiktig klockare hanterade vårdslöst med elden någon gång mellan 1712-1718 när han skulle gå in i sakristian efter nattvardsvin, så dessa saker innebrändes. En ny predikstol i götisk stil, samma som altaret, anskaffades.

Storhög nummer tre grävdes ut 1960, utgrävningsledare var Rolf Petré. Högen saknade påvisbar begravning. Den innehöll ett kärnröse, 4,8 meter i diameter och 1,2 meter högt. Omkring en meter under högens topp låg ett gravklot i form av en rundad sten, 0,5x0,4x0,3 meter i storlek, vilket är en kvinnlig symbol. Högen har uppförts ovanpå resterna av ett nedbrunnet hus, med lämningar av brända människoliknande benrester. Fynd av hårnålar och nålhusrester i två olika delar av huset kan tyda på att två kvinnor innebränts. Efteråt har gravhögen uppförts över resterna. Husgrunden innehöll ovanligt rika fynd. Bland annat satt en benpilspets instucken i flätverket på husets norra vägg. Tolkningen att huset överfallits och sedan stuckits i brand är frestande. Det är sannolikt att huset brunnit ner på 400-talet. Gravhögen ovanpå har däremot inte kunnat dateras, men härrör sig troligen också från samma tid.