Innehavare Synonymer Betyder Uttal

• ägare

Hur används ordet innehavare

1. Man tar en växel som betalning under antagande att den är korrekt överlåten från föregående innehavare. (källa)
2. Grannelagsrätt är en sammanfattning av de rättsregler som rör förhållandet mellan ägare eller innehavare av samma eller angränsande fastigheter. En fastighetsägare är för sina grannars skull till viss del begränsad i sitt förfogande över fastigheten. Det gäller bland annat allmänt hänsynstagande, skyldighet att låta en granne ta bort en gren som hänger över ägogränsen, skyldighet att förekomma skada vid grävningsarbeten, och skyldighet att ge tillträde till fastigheten vid byggnadsarbeten med mera. (källa)
3. Gravationsbevis (av latin gravatio, betungande) är ett bevis avseende viss fastighet, tomträtt eller annan inteckningsbar egendom (t. ex. fartyg), innehållande uppgifter om bland annat ägare och innehavare samt eventuella förhållanden som belastar egendomen - inteckningar, pantbrev, servitut och andra inskrivningar. Gravationsbevis, avseende fastigheter heter dokumentet numer fastighetsbevis, utfärdas av inskrivningsmyndigheten och ifall rörande fartyg från sjöfartsverket och deras fartygsregister. (källa)
4. Enligt svensk lag (SFS 1990:1144) skall för varje gravplats finnas en levande så kallad gravrättsinnehavare, vilken ansvarar för att graven hålls i gott skick, antingen genom egen skötsel eller genom avtal med respektive huvudman för begravningsplatsen. Gravrättsinnehavaren utses bland de efterlevande och fastställs genom avtal, då ett gravbrev utfärdas som bevis. Avtalet omfattar oftast rätt att bestämma vilka gravsättningar som får göras i aktuell gravplats och med tillstånd ordna för dess utsmyckning och omvårdnad. Gravrätt kan överlåtas enligt vissa regler. Den kan även anses förbrukad om uppenbar vanvård av graven föreligger, exempelvis om fastställda avgifter for grundskötsel inte betalas, och återgår då till kyrkogårdsförvaltningen. Om ingen finns som är innehavare, är gravrätten tyst eller vilande. Rätten till gravplats varar i 25 år, men kan förlängas. (källa)
5. Till 1976 var Grenzjäger, Grenztruppjäger, Grenzoberjäger och Grenzhauptjäger militära grader för manskap i Bundesgrenzschutz. Detta år fick alla innehavare av dessa grader den nya graden Polizeioberwachtmeister. (källa)
6. Under framför allt 1990-talet var gästböcker populära att använda på webbplatser, där besökarna kan skriva något till webbplatsens ansvariga eller innehavare. När populariteten för bloggar ökade kom istället kommentarsfält till inläggen vilket kom att i stor utsträckning ersätta gästböcker. När sociala medier sedan ökade så försvann gästböckerna på webben i princip helt. (källa)
7. Den som fackmässigt – vetenskapligt eller konstnärligt – ägnar sig åt heraldik kallas heraldiker. Under medeltiden växte häroldsämbetet fram, vars innehavare hade såväl ceremoniella och heraldiska funktioner, som uppgiften som sändebud. Titeln vapenkung kunde även användas för den främste av härolderna (och i Storbritannien gäller ännu titeln King of Arms). Ingen känd vapenkung kan knytas till det svenska hovet och när Sverige under 1600-talet utvecklade en statlig heraldisk myndighet kom titeln riksheraldiker att användas. Vapenkungar är däremot kända i Danmark från mitten av 1400-talet och hade under Kalmarunionens tid även överinseende över Sverige. 1953 upphörde riksheraldikerämbetet och funktionen ersattes av en tjänsteman vid Riksarkivet med titeln statsheraldiker. Denne har idag till sin hjälp en biträdande statsheraldiker samt en heraldisk konstnär och lyder under Heraldiska nämnden. Vid kungl. hovstaterna finns en särskild vapenmålare vid Kungl. Maj:ts orden som har ett visst ansvar för heraldiken inom ordensväsendet. (källa)
8. Titeln är ännu idag i formell mening knuten till innehavare av Serafimerorden eller till ledamöter av vissa kungliga akademier. De till- och omtalas i ceremoniella sammanhang med denna titel och efternamnet, till exempel herr Rudholm alternativt "Riksmarskalken herr Rudholm". Samma tilltalsbruk råder ännu idag inom Kungliga Vetenskapsakademien och Svenska Akademien, där titeln anses stå högre i rang än exempelvis titeln professor. (källa)
9. En hövding är en innehavare av det högsta ämbetet i ett hövdingadöme, det vill säga ett samhälle som utvecklat yrkesfördelning, men inte är lika utvecklat och välorganiserat som en stat, exempelvis ett småkungarike. Gränsen mellan termerna hövding, furste och kung är ofta flytande. (källa)
10. Idéhistoria har funnits som akademiskt ämne i Sverige sedan 1932, då Emilia och Gustaf Carlbergs professur i idé- och lärdomshistoria inrättades vid Uppsala universitet med Johan Nordström som förste innehavare. Idéhistoriska institutioner finns vid flera av Sveriges högskolor och universitet. Ämnets främsta svenska publikation är årsboken Lychnos, som utgivits sedan 1936. (källa)