Innervägg Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder innervägg, varianter, uttal och böjningar av innervägg

Innervägg synonym, annat ord för innervägg, vad betyder innervägg, förklaring, uttal och böjningar av innervägg.

Vad betyder och hur uttalas innervägg

Innervägg uttalas inner|vägg och är ett substantiv.

Ordformer av innervägg

Singular

innervägg
obestämd grundform
innerväggs
obestämd genitiv
innerväggen
bestämd grundform
innerväggens
bestämd genitiv

Plural

innerväggar
obestämd grundform
innerväggars
obestämd genitiv
innerväggarna
bestämd grundform
innerväggarnas
bestämd genitiv

Innervägg är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Andra språk

Innervägg på Engelska

  • inner wall

Hur används ordet innervägg

  1. Näthinneavlossning (även kallat amotio) innebär att näthinnan lossnar från ögats innervägg. Detta är en ovanlig ögonsjukdom som oftast drabbar i övre medelåldern efter en glaskroppsavlossning. Incidensen är ungefär 1 på 10 000. (källa)
  2. Alla typer av våningsplan, utom våning med snedtak, ska mätas mellan ytterväggarnas insidor strax ovanför golvsockeln. Allt som ligger innanför ytterväggarna – även innerväggar – ska räknas med. Man ska också räkna med skåp, fläktkanaler, öppen spis etc. (källa)
  3. Under 1990-talet moderniserades vagnarna främst genom att de invändigt byggdes om genom att innerväggarna (glasfiberarmerad plast) sprutmålades i ljusgrått, samtidigt som stolarna kläddes om. De hade tidigare gula innerväggar och grönt tyg i en färgskala som härstammade från 1970-talet. (källa)
  4. En panel (locklist) är en beklädnad eller fyllning av trämaterial, ofta en väggbeklädnad som helt eller delvis täcker väggen och ramas in och indelas i fält av lister. Paneler kan finnas på både ytter- och innerväggar, de kan antingen vara liggande eller stående och finns i flera olika utföranden, benämnda efter hur man skarvar brädorna. I högreståndsbyggnader kan de interiöra panelerna (boaseringen) uppnå en mycket hög variationsrikedom där de oftast går mot det mer ornamentala. (källa)
  5. Den sexdelade planen utmärker sig genom att bottenvåningens rum anordnas i två filer med vardera tre rum. Salen, husets "finrum", placeras centralt i husets mitt och ligger i fil med två sidokamrar på vardera sida. I den andra, något smalare filen, ligger entréhallen centralt placerad med en kammare åt ena hållet och köket åt andra. I entréhallen (även kallad förstuga) leder en trappa upp till vinden respektive ner till källaren. Samtliga rum kan nås via minst två dörrar. I innerväggarnas skärningspunkt anordnas skorstenen (totalt två stycken). Där placerades eldstäderna, vanligtvis kakelugnar i rummen och i köket spisen och bakugnen. (källa)
  6. Byggnaden består av ett långhus format som en utdragen oktogon, samt sakristia och vapenhus på motsatta sidor av långhuset. Byggnadens murar är gjorda av kalksten. Portal, altarbord och korgolv är tillverkade i finslipad Kinnekulle-kalksten. Innerväggarnas nedre del är klädda med tegel. (källa)
  7. Det är runt 1917 då vintern tar plats. Slut på fotogen och nya saker att hitta på för familjen. Kriget är fortfarande igång, men pappan har annat att tänka på. Han försökte att hitta på ett annurlunda, men samtidigt spännande sätt att få fram ljus. Framförallt för barnen, så att de ska kunna uppleva något magiskt den julkvällen. Pappan som vet vad han ska göra tog fram en tråd och en literbutelj. Han doppade tråden i sprit och sedan tände tråden. Det var det häftigaste barnen hade sett på länge, men bättre skulle det bli och pappa fortsatte. Han tog fram kalciumkarbid som han hade fått tag i, klumpar av ett gråvitt ämne, lampglaset från den tomma fotogenlampan och en lerklump ur en våt trasa. Lampglaset i över ändan täppte han igen med leran. Sedan gjorde han ett litet hål i den och med stor sannolik satte han även dit en liten plutt av keramik som kallades brännare. Efter det hällde han lite kalciumkarbid i en tygpåse och använde sedan järntråden för att hänga upp tygpåsen nedtill den. Ovanför påsen satte han fast lampglaset med den vidgade delen ner och lerklumpen med det lilla hålet upp. Inne i glascylinder hängde han upp hela anordningen av de som han hade sprängts bort av literbuteljen. Han hällde sedan vatten i nedre delen av lampglaset och kring tygpåsen i cylindern. Han satte lordrätt en nysilverbricka mellan trädgårdsbordet till spegeln. Genom rutan lyste blåvita ljus, som kastade intressanta fyrkanter på innerväggen. Den dagen var en minnesvärd för hela familjen. (källa)
  8. Väggarna är byggda av "murade" bildäck som fylls med sand. I ett däck går det i cirka 2-3 skottkärror med sand som packas i däcket och som sedan används att mura upp väggen med (som en gigantisk tegelsten). Efter det lägger man på ett armeringsjärn, i stil med ett hönsnät, och efter det en puts gjort på en blandning av lera och halm (engelska adobe) som sedan blir innerväggen. Solen värmer upp luften inne i huset, som i sin tur värmer upp väggarna och på natten strålar däcken tillbaka värmen ut i huset igen som gör att temperaturen håller sig på en dräglig nivå under hela natten och på så vis blir hela huset uppvärmt under hela dygnet. På sommaren när solen står högt så släpps inte solen in i huset och därmed håller det sig svalt, och på vintern när solen står lågt så släpps strålarna in längre in i huset och på så sätt värmer det upp huset. Detta har fungerat i USA och det finns även fungerande jordskepp i Kanada. (källa)
  9. Olof och de två fruarna begravdes i Västra Tunhems kyrka, där gravstenen sedan 1875 är upprest på södra innerväggen. På motsatta väggen finns Silfverloods vapensköld. Ett samtida porträtt av översten förstördes vid en brand på Karlbergs slott 1886. Däremot finns flera kopior av porträttet, bland annat i Västgöta regementes porträttsamling på Västergötlands museum i Skara. (källa)
  10. Konditoriets inredning har bland annat utformats av inredningsarkitekten David Forsberg, som var verksam i Helsingborg från 1928. Lokalen består av två rum, som tidigare delade in fiket i en damavdelning och en herravdelning. Damrummet vetter ut mot Kullagatan och Stortorget med stora fönster att blicka ut ur. Detta har till stor del behållit sin ursprungliga karaktär, trots en genomgående renovering på 1990-talet. Det består till största delen av konventionella, fyrkantiga bord med tillhörande bordsstolar. Herrummet ligger längre in i konditoriet och är utan fönster. Rummet har en mer avslappnad karaktär med växtlighet och runda bord med rottingfåtöljer. Den södra innerväggen täcks av väggmålningen "Stortorget på den gamla goda tiden" utförd av Carl Kjellberg Jr. 1943 som avbildar Stortorget under 1800-talet. Dess motsatta vägg har en heltäckande spegel. I taket finns ett opakt glasfönster med konditoriets logotyp målad på glaset. Väggarna i konditoriet täcks till största delen av rödbrun fanér, men serveringsdelen genomgick 2008 en renovering då den gjordes ljusare med vita kakelplattor. (källa)

Phonetiskt närliggande ord

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.