Vad betyder och hur uttalas innovationsförlopp
Innovationsförlopp uttalas in|nov|at|ions|för|lopp.
Ordformer och varianter av innovationsförlopp
Singular
- innovationsförlopp
- obestämd grundform
- innovationsförlopps
- obestämd genitiv
- innovationsförloppet
- bestämd grundform
- innovationsförloppets
- bestämd genitiv
Plural
- innovationsförlopp
- obestämd grundform
- innovationsförlopps
- obestämd genitiv
- innovationsförloppen
- bestämd grundform
- innovationsförloppens
- bestämd genitiv
Innovationsförlopp är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet innovationsförlopp
Insamlandet var inriktat på materiella ting och gårdsritningar. Det var nog välbehövligt av den anledningen att folklivsforskningen som vetenskap var tvungen att etablera sig i universitetsvärlden. Behovet av att visa faktiska och synliga resultat var nödvändigt för forskningsanslag med mera. Samtidigt byggdes det upp flera arkiv som är värdefulla för förståelsen av det forna Sverige. De evolutionistiska och diffusionistiska perspektiven förfinades och utvecklades i kulturområdesforskningen under perioden 1920-1960, som även övergick till rena studier av innovationsförlopp och nyhetsspridning, både i bondekulturen och den tidiga industrialismens samhälle. Den typiska avhandlingen i 1950-talets svenska folklivsforskning var en studie av ett kulturelements spridning i tid, rum och social miljö – en folksaga, ett jordbruksredskap, en festtradition.
Mats Rehnberg, vars far var jurist, studerade etnologi och arkeologi vid Stockholms högskola där han blev fil. kand. 1939 och fil. lic. 1942, och var sedan fram till 1961 anställd vid Nordiska museet. Han var programchef vid Sveriges Televisions kulturavdelning 1959–1969. Rehnberg blev under sin tid vid televisionen rikskänd i egenskap av enväldig domare i 10 000-kronorsfrågan. Han var även en av stiftarna av Svenskt visarkiv. Rehnberg disputerade 1965 på doktorsavhandlingen Ljusen på gravarna, blev därefter docent i nordisk och jämförande folklivsforskning, och 1969 professor i nordisk och jämförande folklivsforskning vid Stockholms universitet. Han studerade bland annat sederna i bondesamhället och gjorde omfattande undersökningar av arbetsmiljö, anläggningsverksamhet och sentida innovationsförlopp.
