Inrikespolitisk Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder inrikespolitisk, varianter, uttal och böjningar av inrikespolitisk

Inrikespolitisk synonym, annat ord för inrikespolitisk, vad betyder inrikespolitisk, förklaring, uttal och böjningar av inrikespolitisk.

Vad betyder och hur uttalas inrikespolitisk

Inrikespolitisk uttalas in|rik|es|pol|it|isk och är ett adjektiv -t -a.

Ordformer av inrikespolitisk

Böjning (i positiv) inrikespolitisk en ~ + subst. inrikespolitiskt ett ~ + subst. inrikespolitiska den/det/de ~ + subst. inrikespolitiske den ~ + mask. subst.

Inrikespolitisk är ett adjektiv

Adjektiv är en ordklass. Orden i denna ordklass anger egenskaper som stor eller grön, eller tillstånd som stängd eller öppen. Adjektiv talar om hur någonting annat (ofta ett substantiv) är eller uppfattas, till exempel "en fin bil". En vanlig minnesramsa (som även finns i många andra varianter) är: ”Adjektiven sedan lär, hurudana tingen är, till exempel sur och tvär.” Själva ordet "adjektiv" kommer av latinets adjectivum (av adjicere, tillägga).

Hur används ordet inrikespolitisk

  1. Han har tidigare arbetat som utrikeskorrespondent, inrikespolitisk kommentator och programledare på Sveriges Television (SVT). 2010–2018 var han inrikespolitisk kommentator på tidningen Expressen. (källa)
  2. I Sverige ledde den politiska dimensionen av neutraliteten till inrikespolitisk vänster-kritik från grupper som förespråkat en tydligt markerad åsiktsneutralitet, till exempel mellan Sovjetunionen och Tyskland under andra världskriget eller mellan Warszawapakten och Nato under det kalla kriget. I Hjalmarsonaffären (1959) uppstod en politisk splittring kring frågan om åsiktsneutralitet när regeringen beslutade att inte utse Högerpartiets ledare Hjalmarson till FN-delegat, eftersom han alltför tydligt kritiserat Sovjetunionens politiska system. På samma sätt fick den socialdemokratiske statsministern Olof Palme kritik från höger för att tydligt ha tagit ställning mellan parterna i Vietnamkriget något decennium senare. (källa)
  3. Orsaken till kriget var inrikespolitisk, då Gustav III trodde att ett kort krig skulle lämna oppositionen utan annat alternativ än att stödja honom. Efter att Gustav III genomfört en oblodig statskupp 1772, som avslutade Frihetstiden i Sverige, började han bli alltmer föraktad av adeln, vilket blev uppenbart under Riksdagen 1786. I fredsfördragen 1721 och 1743 blev Ryssland garant för den svenska regeringsformen, vilket gav Ryssland stort inflytande i Sveriges inre angelägenheter. Detta kom att försvåras efter Gustav III:s maktövertagande, men Katarina II hade planer på att återställa det svenska statsskicket från Frihetstiden, och i förbund med Danmark-Norge inringa riket. Detta hot var ytterligare en anledning till Gustav III:s krigsförklaring. (källa)
  4. Swartz betraktades allmänt som en hygglig och resonabel högerman, till typ och stil en gammaldags och omtänksam brukspatron. Han förbjöd borgerliga skyddsgarden i utbyte mot att socialdemokraterna åtog sig att svara för ordningens upprätthållande under förstamaj-demonstrationerna. Utan denna politiska smidighet hade konfrontationerna kunnat eskalera under maj och fört landet in i en riktigt allvarlig inrikespolitisk kris. (källa)
  5. Carl Swartz betraktades allmänt som en hygglig och resonabel högerman, till typ och stil en gammaldags och omtänksam brukspatron. Han förbjöd borgerliga skyddsgarden i utbyte mot att socialdemokraterna åtog sig att svara för ordningens upprätthållande under förstamaj-demonstrationerna. Utan denna politiska smidighet hade konfrontationerna kunnat eskalera under maj och fört landet in i en riktigt allvarlig inrikespolitisk kris. (källa)
  6. 25 juni – Den största spionaffären i Sveriges historia avslöjas i och med att flygvapenöversten Stig Wennerström (flygattaché vid Försvarets kommandoexpedition och tidigare verksam i Moskva och Washington, DC) häktas av svensk polis. Han har haft tillgång till många militära fakta och är misstänkt för mångårigt spioneri för Sovjets räkning. Wennerström döms till livstids straffarbete. Wennerströmaffären vållar inrikespolitisk debatt och leder till tillsättandet av en juristkommission och en parlamentarisk kommission, som skall utreda handläggandet av fallet. (källa)
  7. Striden i Klaksvík – eller Klaksvíksupproret – var en inrikespolitisk strid på Färöarnas under 1950-talet. Läkaren Olaf Halvorsen anklagades av det danska läkarförbundet för nazistsympatier under andra världskriget, vilket ledde till våldsamma protester bland lokalbefolkningen på Färöarna. Konflikten blev långvarig och tidvis våldsam och nådde sin kulmen 1955 då lokalbefolkningen spärrade av hamnen och höll myndigheternas representanter i fångenskap. Även om avskedandet av Halvorsen kom att bli den utlösande faktorn var det i grund och botten en fråga som i hög grad handlade om Färöarnas självständighet från Danmark. Regeringen sände först 120 poliser och sedan också en fregatt från flottan för att återställa lag och ordning. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.