Inrikestrafik Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet inrikestrafik

1. Paris-Charles de Gaulle flygplats (IATA: CDG, ICAO: LFPG) (franska: Aéroport Paris-Charles de Gaulle), internationellt även känd som Roissy-flygplatsen (eller bara Roissy på franska) är en flygplats i Paris, Frankrike. Den är Europas nästörsta flygplats mätt i antal passagerare (efter London-Heathrow flygplats) men Europas största mätt i antal flygplan som landar och lyfter från flygplatsen samt när det gäller mängden ankommande gods. Varje år flyger mer än 72 miljoner passagerare till eller från CDG. CDG har direktförbindelse med Landvetter och Arlanda i Sverige. Den är nav för Air France och de flesta större flygbolag i världen har förbindelse med CDG. CDG har rykte om sig att vara en rörig flygplats med tidskrävande förflyttningar mellan de tre terminalerna, där terminal 2 består av 7 "hallar". Flygplatsen används huvudsakligen för utrikestrafik. Inrikestrafiken går i hög grad från Paris-Orly flygplatsen. (källa)
2. Ett annat mindre känt faktum är att Linjeflyg tillsammans med Norges Braathens och Danmarks Maersk under denna tid hade långt skridna planer på att slå sig samman och tillsammans utgöra ett bolag som skulle börja flyga på den så kallade "huvudstadstriangeln". SAS hade under denna tid monopol på dessa destinationer, dessa destinationer utgjorde för SAS en stor ekonomisk grund. En sammanslagning av Braathens, Linjeflyg och Maersk skulle alltså då utgöra ett direkt hot mot "storebror" SAS, speciellt eftersom de mindre tre bolagen oftast erbjöd passagerare lägre priser än vad SAS i dess inrikestrafik hade lyckats göra. Att köpa tillbaka Linjeflyg var alltså enligt denna teori ett sätt för SAS att undvika konkurrens på dennes "huvuddestinationer". (källa)
3. Så gott som alla tidigare nattåg i inrikestrafik samt i synnerhet alla kontinenttåg klassificerades som snälltåg, trots att många tåg med utländska vagnar hade namn som Paris-, Skandia- och Hamburgexpressen. En del av dessa tåg stannade vid ytterst få stationer under sin nattliga färd till och från svenska tågfärjestationer, och den genomsnittliga resehastigheten för dessa snälltåg lär ha varit den högsta på svenska spår innan hastigheterna började höjas från 1988. (källa)
4. I slutet av 90-talet fattade SAS dock beslut om att återgå till den äldre strategin med ett nav i Köpenhamn trots att marknaden nu var avreglerad och att Köpenhamn såväl saknar större lokalt upptagningsområde som naturlig navfunktion för inrikestrafik. En bidragande orsak är att SAS höga kostnadsnivå inte gör det möjligt att utföra en konkurrenskraftig produktion med de relativt små 767:orna. Under nästkommande årtionde skulle denna strategi, liksom oförmågan att i detta skede på allvar banta kostnaderna visa sig ödesdiger. Kostnaderna består i hög grad av höga besättningslöner som är svåra att sänka. Anställda och deras fack motsätter sig lönesänkningar. Nya flygbolag dyker upp som kan anställa personal till nya marknadsvillkor. (källa)
5. Terminal 1 (1969) bestod av sju sammanbyggda paviljonger och kallas därför också "De syv små hjem". Terminalen användes för inrikesflyg (inte Färöarna eller Grönland). Terminal 1 (incheckningshallen) stängdes våren 2015 och dess gater räknas efter det som en del av terminal 2. All inrikestrafik går sedan dess från övriga terminaler blandat med utrikestrafik. (källa)
6. I terminalbyggnadens centrala byggnadskropp har all passagerarservice sitt centrum. Golvytan är cirka 30 000 kvadratmeter och byggnaden är i första etappen dimensionerad för upp emot 3 miljoner passagerare om året. Här finns restaurang, cafeterior och väl tilltagna takterrasser för åskådare. Prognosen för passagerartrafiken 1975 var: reguljär inrikestrafik 400 000, reguljär utrikes 552 000, charter 450 000 och transit 130 000. (källa)