Inropa Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet inropa

1. Namnet Rosengård kan härledas till 1811 då Svedin Karlström på öppen auktion inropade flera kronorusthållshemman i Västra Skrävlige – "allt under namn av Rosengård" – för 22 222 riksdaler och 10 skillingar Banco. Därefter köpte Karlström till ytterligare intilliggande fastigheter och Svedin Karlström var därefter den störste jordägaren i Västra Skrävlige. (källa)
2. En dyschatell är en soffa utan arm- och ryggstöd och är avsedd för vila. Dyscha är en förkortning av dyschatell. Ordet härrör från den franska ministern greve Duchatel, som var en verksam i Köpenhamn på 1880- talet. När han skulle hem till Frankrike igen kunde han inte ta med sig alla sina saker utan ställde till med auktion. På denna inropade den skånske friherren von Blixen-Finecke en liggsoffa med lösa dynor i ryggen, som fick namn efter sin förra ägare. Från att sålunda ursprungligen ha varit ett familjeskämt spred sig ordet dyschatell. I Sverige blev möbeln populär i slutet av 1930-talet. (källa)
3. Magistraten i Göteborg beslöt den 24 juli 1852 att "... sedan besked erhållits från Hamburg, att konung Gustav Adolfs statyn den dennes blivit försåld å Helgoland och av styrelsen på stället inropad, .. fattades det beslut om beställning genast hos direktören F. von Miller i München av en ny staty, vilken, enär modellen förefinnes i fullkomligt oskadat skick, bör vara hitkommen före midsommartiden nästa år." Kostnaden uppgick till 8 000 mark. (källa)
4. Gustav III uppmärksammade hennes dramatiska talang på Gripsholm sensommaren 1774, dit Operans personal hade kallats. Han såg till att hon fick sånglektioner och beordrade hovdamen Maria Aurore Uggla, som var känd som en skicklig amatörskådespelare, att instudera rollen. Samma år fick hon ersätta Elisabeth Olin som Mechtild i Birger Jarl och Mechtild. Hon gjorde succé i rollen, "m:lle Eckerman" blev inropad på scenen av publiken liksom hennes instruktör, stjärnan i hovets amatörteater hovfröken Maria Aurora Uggla. Då föreställningen var över började hertig Karl att ropa: "Fröken Uggla, fröken Uggla!", vilket gjorde att även publiken började applådera Uggla i hennes loge som tack för att hon tränat Eckerman. Birger Jarl och Mechthild uppfördes för första gången med Elisabeth Olin och Carl Stenborg i huvudrollen till hertig Karls bröllop på Rikssalen 1774, och blev därefter med Eckerman som Mechtild, det första talskådespel som uppfördes offentligt av Operan i Bollhuset på hösten samma år. (källa)
5. Kostnad för hela projektet beräknades till 490 000 riksdaler som skulle finansieras genom att ett aktiebolag bildades där någon intresserat kunde teckna aktier. Tydligen var intresset svagt och av de stora planerna blev det inget. I juni 1870 gick Ahlborns anläggning i konkurs och byggnaden inropades av änkefru Hagelstam. Fastigheten var vid Ahlborns konkurs högt belånad. (källa)
6. Ön har varit bebodd från tid till annan. I samband med reformationen kom ön att läggas under kronan. År 1543 klagas över att gotlänningarnas säljakt på Gotska Sandönästan helt upphört sedan det belagts med höga skatter. Revisionsboken 1653 som upprättades i samband med att Gotland åter blev svenskt anger att fåröborna idkade säljakt och fiske runt ön, för vilket de årligen skattade 10 sälhudar och 2 1/2 tunna sälspäck. År 1720 löste Fåröborna Gotska Sandön från kronan till skatte, men sedan en ny lag införts som förklarade att skatteköp av jord för mynttecken förklarats ogiltiga återgick ön till kronan. År 1758 köptes Gotska Sandön i stället av Johan Larsson Lythberg som hade planer att anlägga en fårfarm på ön. År 1762 förlorade han dock rätten till öarna efter en tvist med fåröborna, och efter långa tvister beslutades 1781 om en arrendeauktion på rätten till öarna. I samband med denna inropades rätten till öarna av Magnus Benedictius från Stockholm. Han anställde 1801 Petter Gottberg som förvaltare av ön och 1806 köpte han ön från staten. År 1859 återköpte staten den norra halvan av Gotska Sandön och 1861 resten av ön i samband med anläggandet av fyren. (källa)
7. Den stora hörntomten vid torget och Torggatan i Göteborg inropades av Hedenberg under Karl XII kapten Hedenberg för 2 200 d smt och hörntomten vid Torg- och Sillgatorna av Mathias Schildt för 1 100 d smt. Hedenberg lät den 22 juni 1719 uppbjuda en "Hans Kungl. Maj:t själv för detta tillhörig plats bestående av två till Stora Torget belägna tomter mellan Stadshuset på östra sidan till Torget och Herr Commercieäldsten M. Schildts obebyggda tomt å norra till Torggatan, som på offentlig auktion år 1716 i följe av Hans Kungl. Maj:ts befallning såldes och tillföll Hedenberg såsom högstbjudande för en summa av 2.200 d smt". 1720 hade han bebyggt tomten. (källa)
8. Under Hans von Fersens tid tillökades godset med flera hemman och hans änka gjorde det till fideikommiss för yngste sonen Axel von Fersen d.ä. 1747. Denne tillökade godset genom köp. Hans söner Axel von Fersen d.y. och Fabian Reinhold von Fersen samt den senares bägge söner var efter annan ägare till Ljung fram till 1839, då grevliga fersenska ätten utgick på svärdssidan (manslinjen). Louise von Fersen ärvde Ljung. Hon levde slösaktigt tillsammans med sin man Carl Gyldenstolpe och spelade bort hela sin förmögenhet. Ljung såldes på offentlig auktion 1868 och inropades av Skandinaviska Kreditaktiebolaget, som omedelbart sålde vidare till kammarherren Claes von Mecklenburg (död 1890). (källa)