Vad betyder och hur uttalas insolvens
Insolvens uttalas in|solv|ens [-en´s] -en.
Insolvens betyder oförmåga att betala.
Ordformer och varianter av insolvens
Singular
- insolvens
- obestämd grundform
- insolvens
- obestämd genitiv
- insolvensen
- bestämd grundform
- insolvensens
- bestämd genitiv
Insolvens är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet insolvens
Insolvens innebär att någon är på ekonomiskt obestånd och inte längre kan betala sina skulder i tid.
Termen kan användas om både privatpersoner, företag och organisationer samt stater. En person som har drabbats av insolvens är insolvent.
Insolvens används i första hand som ett juridiskt och ekonomiskt begrepp. Myndigheter som Skatteverket och Kronofogden använder ofta begreppet i sina handlingar, och det förekommer även i flera lagtexter. Begreppet innebär att en gäldenär inte längre kan betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig. Insolvens utgör grund för konkurs enligt 1 kap 2 § konkurslagen.
I Skuldsaneringslagen förekom tidigare begreppet kvalificerad insolvens, men den lydelsen har ersatts med "gäldenären är på obestånd och så skuldsatt att han eller hon inte kan antas ha förmåga att betala sina skulder inom överskådlig tid". Den nya lydelsen motsvarar exakt Kronofogdens tidigare definition av begreppet.
Skatteverkets definition av kvalificerad insolvens.
Kronofogdens rekommendation 14/08/SKUSAN - Bedömning av kvalificerad insolvens.
