Instrumentationslära Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder instrumentationslära, varianter, uttal och böjningar av instrumentationslära

Instrumentationslära synonym, annat ord för instrumentationslära, vad betyder instrumentationslära, förklaring, uttal och böjningar av instrumentationslära.

Vad betyder och hur uttalas instrumentationslära

Instrumentationslära uttalas in|stru|ment|at|ions|lära och är ett substantiv.

Ordformer av instrumentationslära

Singular

instrumentationslära
obestämd grundform
instrumentationsläras
obestämd genitiv
instrumentationsläran
bestämd grundform
instrumentationslärans
bestämd genitiv

Plural

instrumentationsläror
obestämd grundform
instrumentationslärors
obestämd genitiv
instrumentationslärorna
bestämd grundform
instrumentationslärornas
bestämd genitiv

Instrumentationslära är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet instrumentationslära

  1. Gilson fick sin utbildning vid Bryssels konservatorium, var lärare i teori där 1889-1909, och lärare vid konservatoriet i Antwerpen 1904-1909. Gilson var dessutom knuten till tidskrifterna Soir, Diapason, Midi och Revue musicale belge. Han var mycket produktiv som tonsättare och en av de mest betydande av de flamländska kompositörerna vid sin tid. Gilson har komponerat symfonin La mer, symfoniska dikter, operorna Alvar, Zeevolk och Prinses Zonneschijn, skådespelsmusik, baletter, körer, uvertyrer, sånger, och dessutom en instrumentationslära och en harmonilära. (källa)
  2. Gevaert var elev vid konservatoriet i Gent och organist vid jesuitkyrkan där. Han studerade i Frankrike, Spanien, Italien och Tyskland. Gevaert slog sig ned i Paris, där han hastigt blev känd som operakompositör och blev 1867 dirigent vid stora operan. Vid krigsutbrottet 1870 återvände han till Bryssel, där han 1871 blev François-Joseph Fétis efterträdare som direktör för konservatoriet och samtidigt hovkapellmästare. Utom operor skrev han kyrkliga verk, kantater, körkompositioner och sånger. Gavaerts huvudintresse var dock musikhistorien. Han skrev flera värdefulla arbeten om antik och tidigmedeltida musik såsom Histoire et théorie de la musique de l'antiquité (1875-1881), Les origines du chant liturgique (1890) samt La mélopée antique dans le chant de l'église latine (1895). Gevaert skrev även teoretiska verk och en instrumentationslära. Han blev ledamot av Kungliga Musikaliska Akademien 1879. (källa)

Sök bland ca 39000 synonymer samt ca 88000 ordförklaringar. Skriv ordet och tryck Enter.

Den här webbplatsen använder cookies för att förbättra användarupplevelsen. Läs mer om vår dataskyddspolicy.