Instrumentmakeri Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet instrumentmakeri

1. 1736 började Beckman som lärling hos dansmästaren och instrumenthandlaren Johan Friedrich Weideman som hade ensamrätt att tillverka fioler, lutor och gambor. 1737 ansökte Weideman om att få offentliga medel till Sven Beckmans utbildning och skicka honom till Königsberg och lära sig instrumentmakeri. Ansökan kom att beviljas och han reste till instrumentmakaren Hillebrand i Königsberg. 1740 kom Beckman tillbaka och ansökte om privilegium samma år. 1741 fick han sitt privilegium efter en stridighet med Weideman. Det slutade i han fick överta Weidemans privilegium. Beckman fick privilegium den 20 oktober 1714 att tillverka musikaliska instrument i Stockholm. Hovinstrumentmakare blev han 1756 och man införde samtidigt ett importförbud för musikinstrument. Beckman avled 1763 och var då helt utfattig och hans kollega (tidigare elev) Johan Öberg den äldre måste betala för begravningen. Hans skulder till staten kom att avskrivas då de var ganska stora. Under hans tid som instrumentmakare fick han flera gånger ekonomiskt stöd. (källa)
2. Apelquist gick en tid vid Strängnäs gymnasium. I Norrköping utbildade han sig till styckgjutare och arbetade som sådan under flera år där. 1774 hade han fått titeln löjtnant vid arméns flottas mekaniska stat, men tjänstgjorde förhållandevis lite i egentlig bemärkelse. Han besökte London minst två gånger, andra gången några år vid slutet av 1770-talet. Där studerade han instrumentmakeri och optiska hjälpmedel. Han fick uppmuntran av Daniel Solander och ekonomiskt stöd genom Pehr Wargentin från Vetenskapsakademin. I London agerade Apelquist delvis som industrispion, han kopierade olika tekniska uppfinningar och ritade av olika slags fabriker, men trots misstankar lyckades han ta sig ur landet. (källa)
3. Han lärde sig instrumentmakeri hos sin far Jöran Mohte och blev 1770 gesäll hos honom. Han arbetade där fram tills båda föräldrarna var döda 1778 och övertog då verkstaden. Han blev borgare 1778. Han avled den 22 maj 1803 och lämnade efter sig sin hustrun med sex barn. Ingen av hans barn fortsatte i instrumentmakaryrket. (källa)
4. Enligt reglementet fick judar bosätta sig i tre svenska städer, Stockholm, Göteborg och Norrköping och där bygga synagogor. Judarna fick rätt att i dessa städer bedriva gross- och minuthandel, anlägga fabriker, delta i skeppsrederier m.m. De fick dessutom utöva vissa hantverk som exempelvis gravyr, slipning av ädelstenar och instrumentmakeri. De fick däremot inte bedriva sådana hantverk som lydde under skrå och inte bevista marknader utanför de tre städerna. Vidare fick judar endast gifta sig med andra judar, de kunde inte bli riksdagsmän och de fick inte försöka omvända icke-judar. (källa)