Intressemotsättning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet intressemotsättning

1. Svärföräldrar är någons makes eller makas föräldrar. De kallas svärfar och svärmor. Svärmödrar brukar i film och litteratur, särskilt i serier och skämtteckningar, framställas som osympatiska. Relationen till svärmor tillhör de omtalade släktskapsrelationerna i skämthistorier och nidvisor, vars grund sannolikt är att relationen i sig rymmer en potentiell generationskonflikt och i viss mån en intressemotsättning. En känd svärmor av den osympatiska typen är seriefiguren Kronbloms svärmor och Enos Porks lika osympatiska svärmor Mamma Packer i den tecknade serien Ernie av Bud Grace. (källa)
2. Den benämning för samer som länge dominerade på svenska, lappar, har förutom på svenska framför allt använts i finskt och i någon mån ryskt språkbruk. Etymologin är omdiskuterad. Det svenska ordet lapp betyder också en liten bit av tyg eller skinn, vilket ligger nära betydelsen i det finska ordet vuojalainen som använts för att beteckna vissa östersjöfinska grupper. Kanske har ordet ursprungligen använts om grupper av fiskare, jägare och fångstfolk i allmänhet. Det första belägget för ordet lapp är från Ryssland omkring år 1000 (lop' eller lopar'). Omkring 1200 skrev Saxo Grammaticus i sin Gesta Danorum om utraque Lappia (de bägge Lappland). I berättelsen om Norges grundande i inledningen till Orkneyinga saga, som nedtecknades omkring 1230, omtalas också "de män som heter lappar", boende i inlandet. På svenska nämns människor som på folkspråket kallas Lappa i Tälje stadga från 1328 i samband med regleringen av intressemotsättningarna mellan hälsingar och birkarlar. (källa)
3. Konfliktämnen var dels intressemotsättningar i Guyenne, som den engelske kungen sedan 1259 hade i förläning, men där franska kronan försökte kringskära vasallens rättigheter, dels intressemotsättningar i Flandern, Englands avsättningsområde för sin ull, landets viktigaste exportvara. I Flandern, ett tidigt från franska kungen nästan oavhängigt län, ingrep franske kungen på adelns sida i kampen mot borgarskapet, som kom att söka engelskt stöd. Hotat i sina handelsintressen – i Flandern gällde det ullexporten, i Guyenne vinimporten, samt motarbetat av Frankrike i konflikten med Skottland, ingrep England 1337 i de flandriska striderna, med hänvisning till Edvard III:s arvsanspråk på den franska tronen. (källa)