Intåg Synonymer Betyder Uttal

• inmarsch

Hur används ordet intåg

1. Sina historiska rötter har adventsfirandet i julfastan, en fasteperiod som speglade påskfastan och i likhet med denna var 40 dagar lång och därmed omfattade sex söndagar. Denna spegling av påskfastan lever kvar i att Jesu intåg i Jerusalem utgör predikounderlag såväl den första söndagen i advent som på Palmsöndagen. Traditionellt i kyrkan är advent alltså en tid av fasta, förberedelse och väntan inför firandet av Jesu födelse vid jul. Under 1000-talet fick julfastan benämningen "advent" och tiden sattes till fyra veckor. (källa)
2. Den mängd av tyg som är avsett för ena sidan av fönstret kallas våd och den mängd som är avsett för ett fönster kallas för en luft, två lufter är således gardinvaror till två fönster. Sängförhängen introducerades före gardinernas intåg i hemmen. Men så var också fönstren väldigt små till en början, och behovet att öka värmen vid sängen desto större. (källa)
3. Under sengustaviansk tid blir stilen mer sparsmakad. Ben och fötter får ett fyrkantigt genomsnitt och är ofta helt odekorerade. Över huvud taget blir släta ytor, ibland med enkla klassicerande element moderna. Runt 1790 sker också en förändring i influenserna för det svenska modet. Från att tidigare ha varit väldigt franskorienterat vände man sig nu efter revolutionen mer till England, och mahognymöbler, som tidigare inte alls hade varit moderna börjar nu göra sitt intåg. Empirestilen kom att ha ganska svårt att vinna insteg i Sverige. Gustav IV Adolf och de flesta inflytelserika svenska politiker vid den här tiden påfallande franskfientliga, och det var först efter revolutionen 1809 och Karl Johans utnämning till Svensk tronföljare som det franska inflytandet i konsten börjar återvända. (källa)
4. Stövare har funnits i Sverige sedan flintlåsgevärets intåg i början av 1600-talet. Den svenska stövarstammen grundades på 1600-talet och 1700-talet på hundar som fördes hem från krigen i Europa. Den mest berömde av dessa stövare torde vara Karl XII:s (1682-1718) hund Pompe som ligger begravd vid Karlbergs slott i Solna. Bland de hundrastyper som utgör grunden för den svenska stövarstammen kan nämnas holsteinerbracke, hannoveransk heidebracke och kurländsk stövare. Fram till 1789 var jakten förbehållen kungahuset och adeln. När den självägande allmogen fick jakträtt ökade behovet av stövare. (källa)
5. Efter att krutvapnens intåg på slagfältet genom bajonetten gav infanteriet ett kombinerat skjut- och närstridsvapen var svärdet främst ett vapen för kavalleriet. Som ett polisvapen fanns svärdet kvar i Sverige (i form av sabeln) in på 1960-talet. (källa)
6. Logiska analyser började ersätta empirismen på 1900-talet, alltmedan statliga myndigheter började med sina respektive hydrologiska forskningsprojekt. 1900-talets stora hydrologiska framsteg var framförallt Leroy Shermans enhetshydrograf, Robert E. Hortons infiltrationsteori och C.V. Theis ekvation som beskriver brunnshydraulik. Från 1950-talet har hydrologi alltmer blivit en teoretisk vetenskap, med hjälp av förståelsen för hydrologiska processer och inte minst med datorernas intåg. (källa)
7. Listprofil är konturen av tvärsnittet av en list. Ordet används även som beteckning inom byggmaterialbranschen. Golv- och taklister, samt dörr- och fönsterfoder med frästa profiler kallas oftast för allmogelister. Lister användes före modernismens intåg ofta i arkitektoniska utsmyckningar och ornament, exempelvis kornischer, gesimser, samt kapitäl och baser till kolonner. Även möbler utsmyckades med lister. Lister kan även omsluta tyg eller papper i nedre änden av vepor vilket ger den tyngd och gör dem slätare. Exempelvis kan lister användas för affischer och gardiner. (källa)
8. En hässja är en ställning bestående av stående störar och däremellan liggande slanor eller uppspända trådar. Ställningen används för att torka en skörd i form av slaget gräs, starr och örter till hö eller för att torka sädeskärvar eller ärtris. Ställningen kan vara utställd endast säsongsvis eller permanent byggd. Arbetet att lägga upp hö på hässjan kallas för att hässja. Hö på ställningen kallas hässjat hö. Även ställningen med pålagt hö kallas ofta höhässja. Bruket med hässjning minskade kraftigt under senare delen av 1900-talet då torkningen av hö förenklades med mekaniserade hövändare och torkanordningar i byggnaderna där höet kördes in. Med ökat intag av vinterfoder i form av balar minskade samtidigt intaget av löshö och hässjningen minskade ytterligare. Med skördetröskornas intåg i jordbruket tröskades säden på rot och hässjning tappade sin betydelse. (källa)