Invärtes Synonymer Betyder Uttal

• inombords
• inre

Hur används ordet invärtes

1. Inom folkmedicinen används groblad som omslag över sticksår främst på fötterna. Invärtes används växten främst vid förkylningar med slemmiga upphostingar. Den används även som ett munvatten för lindring av tandvärk vid karies. Vid getingstick eller myggstick kan lindring uppnås genom att pressa saft från ett färskt groblad direkt på sticket. Ofta inträder en snar lindring av både smärta, klåda och svullnad. (källa)
2. Den obehandlade drabbade löper ständig risk att utsättas för mycket smärtsamma spontana invärtes blödningar och behandlades förr med vila, smärtstillande medel och blodtransfusioner. Sådana transfusioner gjorde att blödarsjuka personer var speciellt utsatta för smittat blod när HIV-smittan utbröt i västvärlden på 1980-talet. Även behandling med orent faktorkoncentrat gjorde att olika former av hepatit-smitta förekom i högre grad bland blödarsjuka. Numera har transfusioner ersatts med preventiv, regelbunden intravenös injicering av faktorkoncentrat, som innehåller den koagulationsfaktor som kroppen saknar. Behandlingen är ofta livslång och målet är att patientens blod ska innehålla tillräcklig halt av koagulationsfaktor för att undvika blödningar. (källa)
3. Hussvalan jagas av rovfåglar, bland annat av lärkfalk, och liksom andra fåglar drabbas den av invärtes parasiter, flugor och kvalster. Dess stora utbredning och population innebär att den inte är hotad ur ett globalt perspektiv. Dess närhet till människan är allmänt accepterad och den förekommer ibland som referens i kulturen, bland annat inom litteraturen. (källa)
4. Inom naturläkekonsten används hästkastanjens blad och frukter, och den används även i homeopatiska läkemedel. Dess huvudsakliga effekter tror somliga vara påverkan på blodets viskositet genom att göra det – och lymfan – mera lättflytande. Användningsområden sägs då vara främst lindring av åderbråck och hemorrojder. Använd växtdel är bark och frukter. Vid invärtes bruk kan i sällsynta fall förekomma biverkningar i form av irriterade slemhinnor i mag–tarmkanalen. (källa)
5. Kirurgi (allmänkirurgi) (från grekiskans cheir, χείρ, hand och ergon, έργον, verk) betecknar en metod inom medicinen där man botar eller lindrar sjukdomar genom att manuellt öppna kroppen på en människa eller ett djur. Kirurgiska ingrepp brukar kallas operation och kan ha som syfte att laga invärtes delar av kroppen, avlägsna sjuk vävnad, organ eller tumör genom excision eller att sätta in något, exempelvis en pacemaker. (källa)
6. Internmedicin (invärtesmedicin) eller invärtes medicin, tidigare kallat allmän internmedicin, är den medicinska specialitet som sysslar med sjukdomar i kroppens inre organ. Internmedicin är en slutenvårdsspecialitet och skall ej förväxlas med allmänmedicin som betecknar läkare som arbetar exempelvis på vårdcentraler. Eftersom sjukvården blir alltmer specialiserad är det svårt att definiera en internmedicinsk patientgrupp. Det är snarast en allmänkompetens som behandlar multisjuka patienter som är intagna på sjukhusens medicinavdelningar och akutmottagningar. (källa)