Isbildning Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet isbildning

1. En viktig förutsättning för en effektiv bergvärmekälla är att den vattenförande delen av borrhålet är lång och att vattenomsättningen i borrhålen är mycket god. Annars finns risk för snabb isbildning och så kallad permafrost i borrhålet som inte ges en chans att tina upp under den varma delen av året. (källa)
2. Kontinenterna position förändras ständigt, under perioder har dessa suttit samman i så kallade superkontinenter. Kontinenternas position i förhållande till varandra och polerna påverkar havsströmmar och isbildning vilket därmed har en långvarig påverkan på klimatet. Stora sammanhängande landmassor orsakar extrema skillnader i klimat och temperatur, ett nutida exempel är till exempel sibirien som är mycket kallt på vintern och förhållandevis varmt på sommaren. Ett ökat avstånd mellan kust och landmassans innersta delar minskar sannolikheten för nederbörd, vilket hämmar växt och djurliv och därmed artrikedomen. När kontinenterna ligger spridda på jordklotet så att det finns vatten mellan dem har vattenmassorna en klimatutjämnande effekt i form av temperatur och nederbörd. Vid de tillfällen där en eller flera kontinenter har funnits placerad vid en eller bägge poler har det fungerat som grogrund för bildning av glaciärer som en följd av att isbildningen inte i lika hög grad påverkas av varma havsströmmar som smälter eller för bort is block. (källa)
3. Då vattnet från en sjös yta blir kallare ökar dess densitet och således sjunker vattnet till dess att det nått ett skikt av samma temperatur. Eftersom sötvatten når sin största densitet vid 3,98 °C är det vanligen temperaturen i de djupare insjöarnas bottenskikt. Under vintern kan de övre och kallare vattenskikten inte sjunka. Isbildningen sker därför på ytan – men kan i allmänhet inte tränga ned till bottnen av djupare sjöar. (källa)
4. Vid isbildningen frigörs värme, som måste transporteras via isen ut i luften. För att denna process skall fungera krävs att det är kallt i luften. Klart väder med god utstrålning eller vind (som inte är så stark att den bryter upp isen) är gynnsamt för processen. Snabbaste istillväxten får man därför vid kallt, klart väder med lagom mycket vind. (källa)
5. I samband med ombyggnaden 1947 fick verket ett upprustat ventilationssystem som effektiviserade driften. Då hade även effekten utökats från 1770 till 2100 kW. 1950 ersattes luftledningen med en jordkabel. Kvar finns dock än idag en kraftledningsgata som visar var ledningen gick. Ett problem vintertid var att dammanläggningen kunde täppas till av is vid tunnelöppningens galler. Det krävdes att man rensade upp detta med en kratta, vilket var ansträngande vid kallt väder. 1955 höjdes dammfästet, vilket förhindrade isbildningen. (källa)
6. Dykdalben bestod ända fram till slutet av 1900-talet oftast av ett knippe tillspetsade kraftiga trästockar, anordnade i en konisk form med den större diametern neråt, som slagits ned i sjöns, havets eller flodens bottensediment och sammanbundits upptill med kraftiga järnringar ovanför vattenytan. Vid sidokrafter utsätts en del av stockarna för en tryckkraft neråt och motsatta sidans av en dragande kraft uppåt. Vid isbildning vintertid och horisontella rörelser i isen kryper isen upp på dykdalben genom den vinklade ytan i förhållande till isytans plan och dykdalben håller därför också bättre mot stora istryck vid exempelvis islossning än om motsvarande stockar drevs ner helt vertikalt i botten. Dykdalben användes också i äldre tider som fundament för träbroar och som förankringspunkter för flottbroar. Numera är dykdalberna oftast tillverkade av stålrör eller armerad betong. (källa)
7. Frostsprängning är en form av mekanisk vittring av bergarter, vilken är en av de viktigaste slagen av vittring inom jordens kalla regioner. Frostsprängning sker genom att vatten tränger in i sprickor och porer och därefter fryser till is. Därigenom sker en sprängverkan genom att vattnets volym ökar 9% vid isbildning, vilket medför att sprickor vidgas och mineralkorn frigörs från berget. (källa)
8. Kuling: Medelvind >, 14 m/s. Farligt för fritidsbåtar, mindre båtar.Nedisning måttlig eller svår: Isbildning på fartyg med risk för haveri för främst mindre båtar. Fartygets rörelse i förhållande till vinden påverkas starkt. Högt vattenstånd: >, 65 cm över medelvatten, vid väst och sydkusten >, 80 cm: Risk att småbåtsbryggor och vissa kajer översvämmas. Gäller ej Vänern. (källa)