Isynnerhet Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet isynnerhet

1. Efter att i Nadeschda hafva upprullat taflor af rik och praktfull omvexling, af en nästan orientalisk fägring och kolorit, återvänder skalden i denna dikt tillbaka till sitt älskade hemland, till målningen av dess enkla lif, seder och natur, som under hans pensel antaga så mycket värma, lif och behag. Det är isynnerhet i mästerskapet att framställa Finska nationaliteten obemängd och fri från främmande tillsatser, i en på en gång sann och idealisk gestalt, som hemligheten af denna skaldeförmåga hufvudsakligen ligger. (källa)
2. "Men det dröjde ej länge, förr än det utbröt öppet krig mellan de båda flottiljerna och deras besättningar, och sjödrabbningarna utkämpades helst i trånga passager såsom t. ex. i Karlbergskanalen. Hela skurar af ovett haglade då från roddbåtens madammer öfver vefbåtens rödkindade kullor, hvilka besvarade karteschelden på sitt lugna och småkvicka sätt, hvilket endast ökade harmen hos de förra. Att vara med och åhöra sådana meningsskiften, var sannerligen icke angenämt, isynnerhet icke för damerna, hvilka sökte gömma sina rodnande ansikten bakom parasollen. Och icke var det stort lönt för en kavaljer att söka nedtysta furierna, ty då fick han strax sin varma mat serverad.". (källa)
3. Almqvists fiende Erik Fahlcrantz skrev C.J.L. Almqvist såsom författare i allmänhet och såsom theolog isynnerhet skärskådad (1845–1846) om rättegången. Anekdoter såsom bidrag till Guldmakeriets Historia utgavs efter Almqvists död (1867). Vidare märks hans läroböcker, av vilka flera under lång tid varit mycket använda: Allmän Språklära (1829, 2:a uppl. 1835), Svensk Rättstafnings-Lära (1829, 20:e upplagan 1881), Räknekonst för Begynnare (1832, 5:e upplagan 1851), Svensk språklära (1832, 4:e uppl. 1854), Lärobok i Geometrien (1833, 4:e upplagan 1853), Grekisk Språklära (1837), Praktisk lärobok i Franska Språket (1838), Menniskoslägtets Saga, eller Allmänna Werldshistorien förenad med Geografi, I (1839). Ordbok öfver Svenska Språket i dess närvarande skick (A-Brand utkom 1842–1844) är ett vittnesbörd om betydande förmåga även på detta område, särskilt är förordet märkligt. Utom de musikaliska partierna i Törnrosens bok utgav Almqvist 1847–1848 elva häften Fria fantasier för piano-forte. Härtill kommer ett högst betydligt antal tidningsuppsatser, av vilka omkring 200 är kända. Flera av hans arbeten är översatta till danska, finska, holländska och tyska. Den utförligaste bibliografin över Almqvist finns i Johan Axel Almquists Almquistiana (1892). (källa)