Vad betyder och hur uttalas ivrare
Ivrare uttalas ivr|are -n; pl. ivrare, best. pl. ivrarna.
Ordformer och varianter av ivrare
Singular
- ivrare
- obestämd grundform
- ivrares
- obestämd genitiv
- ivraren
- bestämd grundform
- ivrarens
- bestämd genitiv
Plural
- ivrare
- obestämd grundform
- ivrares
- obestämd genitiv
- ivrarna
- bestämd grundform
- ivrarnas
- bestämd genitiv
Ivrare är ett substantiv
Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.
Hur används ordet ivrare
I Sverige förebådades pietismen av ivrare för en religiös förnyelse på ortodox grund som Olaus Ekman, Daniel Anander, Jakob Boëthius och Jesper Swedberg.
Simon Ivraren, Simon seloten eller Simon Kananaios (arameisk namnform), död cirka 107, var en av Jesu tolv apostlar. Hans helgondag infaller den 28 oktober i västliga kristenheten, medan de orientaliska och ortodoxa kyrkorna firar honom den 10 maj.
Listan över lärjungar i Lukasevangeliet nämner inte Taddeus (6:13-16), utan inkluderar istället Judas, Jakobs son, Taddeus kallas "Judas ivraren" i några äldre latinska översättningar av Matteusevangeliet 10:3. Johannesevangeliet, till skillnad från de tre övriga evangelierna, har ingen lista över Jesu lärjungar, ej heller anges hur många dessa var. På olika ställen i Johannesevangeliet nämns dock Andreas, Simon Petrus, Filippus, Natanael, Tomas, Judas Taddeus, Judas Iskariot, "sönerna till Sebedeus" (det vill säga Jakob och Johannes) samt "den lärjunge han älskade" (enligt vedertagen uppfattning Johannes själv).
