Jägare Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet jägare

1. Många av dessa första ornitologer var jägare med småkalibriga gevär, snaror och nät. De skrev ner sina iakttagelser och ritade av fåglarna. Många gjorde det för att dra lärdom av hur jakten kunde förenklas, vilka fåglar som var goda att äta och dylikt. Inom ornitologin var jägaren och vetenskapsmannen inte sällan en och samma individ under hela 1700-talet. Vetenskapliga texter om fåglar skrevs på Latin, men mot slutet av 1700-talets andra hälft började också en ny sorts enkla populärzoologiska handböcker ges ut i Europa. Böcker som man lätt skulle få med sig på jaktturen. Dessa böcker blev senare populära även bland dem som, utan jaktvapen, begav sig ut i skog och mark för att i Rousseaus anda njuta av naturen. (källa)
2. Denna enkla skildring visar kanske bättre änågot annat andan i medeltidens gillen. Liknande förbund uppstod överallt där en skara män – fiskare, jägare, resande köpmän, byggmästare eller bofasta yrkesmän – samlades för att göra gemensam sak. På ett skepp fanns alltid kaptenens befälsmyndighet, men för att det gemensamma företaget skulle sluta väl kom alla ombord, rika och fattiga, herrar och besättning, kapten och sjömän, överens om jämlikhet i sitt inbördes förhållande, att endast vara män, med plikt att hjälpa varandra och lösa eventuella tvister inför domare som valts av alla. (källa)
3. Vid jakt på grävling är hundens uppgift att markera med hjälp av skall var grävlingen befinner sig så att jägare kan göra ett så kallat nerslag, alltså gräva sig ner till grytgången och där bringa grävlingen av daga. Hundar som präglas på grävling kallas för förliggare Vid jakt på grävling är det därför extra viktigt med en så kallad grytpejl, och ordentlig utrustning för att kunna gräva sig ner till djuret. Vid jakten används enhandsvapen, revolvrar och pistoler, då de är enkla att hantera i grytet på grund av sin korta längd. (källa)
4. Jakt på vilda gäss är vanligt runt om i världen. Främst för köttet men även för att hålla nere stammen i vissa områden. På många platser har gäss planterats in av jägare som bytesdjur. Exempelvis har kanadagåsen introducerats runt om i Europa i detta syfte. Gäss har domesticerats av människan under mycket lång tid för att hållas för ägg, dun och kött. Gäss används också som vaktdjur istället för hundar, eftersom gäss ogillar främlingar och kan föra mycket oväsen om det kommer in en inkräktare på deras revir. De springer då fram med sänkta huvuden och ett argsint väsande för att jaga bort inkräktaren. (källa)
5. Hamiltonstövaren är uppskattad av jägare för sin dresserbarhet som gör att den är lätt att få rådjursren och har ett klingande drevskall. För att bli utställningschampion måste en hamiltonstövare ha meriter från jaktprov för drivande hund. (källa)
6. Hovjägare är en jägare anställd vid ett hov eller kungligt slott. (källa)
7. I det forna Egypten professionaliserades jakten och blev till ett nöje för aristokratin. Jägare följde med aristokratin när denna nöjesjagade, de drev även in djur i reservat för nöjesjakt. Även bland babylonierna, assyrierna och senare grekerna hade jakten en hög status. Jakt med falk och hök bedrevs av assyrierna före 700 f.Kr. Bland romarna hade jakten dock en lägre status och bedrevs av de lägre samhällsklasserna och yrkesjägare. (källa)
8. Under forntiden använde jägare lurar av horn eller ben för kommunikation, ibland användes horn från uroxar. Det finns ett jakthorn på Kungliga Livrustkammaren i som enligt inskriptionen är tillverkat av ett horn från Europas allra sista uroxe. Under medeltiden användes olifanten, som har fått sitt namn från det fornfranska ordet för elfenben, vid adliga jakter. (källa)