Jämviktsläge Synonymer Betyder Uttal

• balans

Hur används ordet jämviktsläge

1. Inom matematik är katastrofteorin en gren som studerar hur dynamiska system som normalt uppvisar stabilitet och vars jämviktsläge visar låg känslighet för yttre faktorer, vid vissa förutsättningar plötsligt kan bli diskontinuerliga så att jämviktsläget förändras dramatiskt vid små ändringar av yttre faktorer. Jämför kaosteori, som handlar om hög känslighet för initialtillstånd. Katastrofteorin beskriver diskontinuiteten med sju geometriska grundformer (de sju elementära katastroferna). Teorin formulerades av den franske matematikern René Thom under 1960-talet och blev mycket populär på grund av insatserna av Christopher Zeeman under 1970-talet. Spekulativa försök har gjorts att applicera teorin på plötsliga förändringar i naturen och samhället. (källa)
2. M bildas där föremålets lutade tyngdkraftsriktning (vertikal i jämviktsläge) korsar den från B utgående flytkraftens vertikala riktning. Det absoluta avståndet mellan G och M blir direkt proportionellt mot föremålets stabilitet. Skulle M befinna sig nedanför G är föremålet labilt i vätskan och kommer att vicka. (källa)
3. Bifurkationsdiagram – inom teorin för dynamiska system, en grafisk representation av hur de stabila jämviktslägena ser ut för vissa iterativa processer, som beror av endast en parameter. (källa)
4. Mutually assured destruction, eller "ömsesidig garanterad förstörelse" sågs som ett sätt att garantera fred. En viktig förutsättning för att uppnå mutually assured destruction var att ingen part skulle kunna slå ut den andra innan den hann reagera. För att bevara jämviktsläget fanns två alternativa strategier, antingen "ride out" (uthärda) eller "launch on warning" (slå tillbaka vid varning), vilket innebar att samtliga de egna robotarna skulle avfyras omedelbart om fientliga robotar detekterades. För att åstadkomma det måste man kunna avfyra med omkring femton minuters varsel. Ingen av supermakterna angav vilken strategi den valt. (källa)
5. amplituden av en våg är absolutvärdet av dess höjd, motsvarande den största elongationen (avvikelsen från jämviktsläget) hos en punkt. (källa)
6. Hysteres kan vara gynnsamt i vissa avseenden. Inom till exempel styrtekniken, särskilt vid applikationer av typen av/på-reglering, används hysteres ofta för att förhindra ett oroligt uppträdande hos systemet nära jämviktsläget. I exempelvis en termostat som ska hålla temperaturen +20 grader i ett rum kommer värmeelementet att oavbrutet växla mellan av och på då temperaturen ligger på 20 grader, dels på grund av verkliga små variationer kring denna temperatur, dels på grund av mätstörningar. Genom att införa en hysteres på några tiondels grader, förhindrar man det oroliga uppträdandet hos systemet, utan att användaren märker av skillnaden nämnvärt. Rumstemperaturen kommer dock att pendla mellan dessa temperaturer. I elektriska kretsar används ofta en schmittriggerkoppling, men liknande funktion kan byggas även för mekaniska, hydrauliska och pneumatiska system. (källa)
7. Markpartiklar har negativ laddning och binder positivt laddade joner. Oxoniumjoner i vattnet byter plats med dessa joner, det sura regnet hör alltså till en stor del som orsakar de lägre pH-värdena och påskyndar på så vis urlakningen. En ökad koncentration av oxoniumjoner förskjuter jämviktsläget så att närsalternas positiva joner störs och fler markbundna joner löses i vattnet. Aluminiumjoner och järnjoner hör också till dessa markbundna joner, de har olika oxidationstal (+II eller +III) och olika löslighet beroende på pH-värdet och tillgången på syre i marken. (källa)
8. Oscillation, rörelse- eller signalvariationer, exempelvis en rörelse eller vibration som varierar kring ett jämviktsläge. En vikt som hänger i en lina (pendel) som flyttas från sitt jämviktläge pendlar i en oscillerande rörelse. En växelström varierar med avseende på strömriktningen. (källa)
9. Naturligt urval kan verka både konserverande och förändrande. I en stabil miljö där urvalet fått verka tillräckligt länge når artens evolution ett jämviktsläge. Där verkar det naturliga urvalet genom att välja bort varianter som skiljer sig från genomsnittet, och arten förblir oförändrad. (källa)