Jämviktsriksdag Synonymer Betyder Uttal

Vad betyder jämviktsriksdag, varianter, uttal och böjningar av jämviktsriksdag

Jämviktsriksdag synonym, annat ord för jämviktsriksdag, vad betyder jämviktsriksdag, förklaring, uttal och böjningar av jämviktsriksdag.

Vad betyder och hur uttalas jämviktsriksdag

Jämviktsriksdag uttalas jäm|vikts|riks|dag och är ett substantiv.

Ordformer av jämviktsriksdag

Singular

jämviktsriksdag: obestämd grundform
jämviktsriksdags: obestämd genitiv
jämviktsriksdagen: bestämd grundform
jämviktsriksdagens: bestämd genitiv

Plural

jämviktsriksdagar: obestämd grundform
jämviktsriksdagars: obestämd genitiv
jämviktsriksdagarna: bestämd grundform
jämviktsriksdagarnas: bestämd genitiv

Alternativa böjningsformer singular

jämviktsriksdan: bestämd grundform
jämviktsriksdans: bestämd genitiv

Jämviktsriksdag är ett substantiv

Substantiv är en ordklass. Ord i denna ordklass betecknar abstrakta och konkreta ting och abstrakta begrepp. En vanlig minnesramsa (som också finns i många andra varianter) är "Substantiv är namn på ting, till exempel boll och ring". Exempel på substantiv är kaktus, sol, blomma, fotboll och lamm.

Hur används ordet jämviktsriksdag

Lotteririksdagen eller jämviktsriksdagen kallades det parlamentariska förhållande som rådde i Sveriges riksdag från valet 1973 till valet 1976. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet Kommunisterna fick 1973 tillsammans 175 mandat, exakt lika många som Moderaterna, Centerpartiet och Folkpartiet fick tillsammans. (källa)
Satsningen gav resultat. Valet 1973 slutade i 175 mandat för vardera blocket och det som kallats jämviktsriksdagen. Viktiga frågor fick avgöras med hjälp av lottdragning. (källa)
1975: KLYS-brev till fem departement med krav på samarbete så att enhetlig syn präglar statliga insatser avseende kulturarbetare. "Jämviktsriksdagen" antar ett av SFF utarbetat förslag till statligt litteraturstöd ("utgivningsstödet"). Stödet avser efter några år de olika genrerna inom allmänlitteraturen. (källa)
Enkammarreformen i Sverige genomfördes år 1971. Denna reform gick i stora drag ut på att Sveriges riksdag som tidigare hade haft en tvådelad organisation, det så kallade tvåkammarsystemet, byttes ut mot dagens enkammarsystem. Antalet ledamöter skulle vara 350 och utses i direkta val. På samma valdag skulle såväl kommunalfullmäktige som riksdagsledamöter framröstas. En annan viktig reform var fyraprocentspärren, vars uppgift var att stoppa småpartiernas tillträde till beslutande position. (Se jämviktsriksdagen). (källa)

Twitter Facebook