Järnkätting Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet järnkätting

1. Namnet "Pålsund" finns redan på Tillæus karta från 1733 under "Påhl Sundet" och syftar till att det fanns förpålningar ungefär på Pålsundsbrons nuvarande läge. Denna pålspärr för sjötrafik gick tillbaka till Gustav II Adolfs tid. Sedan "lilla tullen" infördes år 1622 var Pålsundet sjötull för trafiken till och från Mälaren och sundet pålades igen för att stoppa smitare. Så sent som 1835 beskrev Drätselkommissionen hur man då reglerade trafiken genom Pålsundet. Utmed det mellersta brofacket fanns ett "tullstängsel", bestående av en järnkätting med tillhörande hjul, med vilken kättingen kunde höjas och sänkas. (källa)
2. Stenen är av kalksten och är cirka 5,4 meter hög, 1,8 meter bred vid basen och svagt avsmalnande uppåt samt 0,35 meter tjock. På västra sidan står i förgyllt djuprelief mellan en kunglig krans och tre stenar med Gotlands vapen i högrelief: "OSCAR I 1854". På östra sidan är två infällda kalkstensplattor. Den översta, 0,55 × 0,45 meter stora och med välvd översida, har Gotlands vapenfana i högrelief och över denna står i djuprelief: "13.6.1954". Den nedre plattan, 0,33 × 0,58 meter stora, har följande text i förgylld djuprelief: "Gustaf ? 1961" Stenen står direkt i marken på en plan, artificiell jordkulle, 13 × 13 meter och 0,7 meter hög. I varje hörn står en utåtriktad kanon på trävalett. Kullen omgärdas av stenstolpar sammanbundna med en järnkätting. (källa)
3. Samuel Owen introducerade också gjutjärn för prydnadsföremål, såsom pelare med kapitäl, grindar, krukor, staket, stolar, bord och trädgårdssoffor. Men det blev framförallt hans elev och lärling Carl Gerhard Bolinder, grundare av företaget Bolinders mekaniska verkstad i Stockholm, som efter 1845 förde vidare de Owenska traditionerna kring gjutjärnskonsten. Owen uppdrogs också att projektera flera stora fabriksanläggningar ute i landet, ofta som följd av att han fick uppdraget att leverera ångmaskiner eller ångpannor till dessa anläggningar. Hit hör valsverken i Skebo bruk 1816 i Uppland och Furudals bruk i Dalarna 1827, det sistnämnda berömt för sin järnkätting. (källa)
4. Man avsåg att inköpa ett fartyg som skulle tillverkas i England men bolagets agent, löjtnant Nils Hallström, kunde inte finna ett lämpligt skepp till den kostnadsram av 4700 pund som ställts till förfogande. Man beslutar därför att bygga skeppsskrovet på Karlshamns varv och maskineriet på Motala Mekaniska verkstad. Karlshamnsvarvet saknade emellertid delar till skeppets utrustning varför dessa fick anskaffas från annat håll. Styrinrättningen, kolboxar och vattencisterner fick sändas vattenvägen från Motala till Karlshamn. Ventiler, järnkättingar, lanternor och "vatercloset" beställdes från Newcastle medan segel och tältduk kom från Göteborg. Allt porslin beställdes från Rörstrands Porslinsfabrik. (källa)