Järnmalmsgruva Synonymer Betyder Uttal

Hur används ordet järnmalmsgruva

1. Grängesbergs gruvor var en rad järnmalmsgruvor med malmbehandlingsverk i Grängesberg, 16 kilometer sydsydväst om Ludvika. Verksamheten lades ner år 1989. I några av gruvans gamla byggnader finns idag kulturell verksamhet som "Filmarkivet i Grängesberg", "Mojsen Gruvcentrum" och konstutställningar i gamla maskinhuset. Grängesbergs gruvor ingår i Ekomuseum Bergslagen. (källa)
2. Ett typiskt stålverk i dag för malmbaserad järntillverkning har ett järnverk med en masugn (hytta) för att reducera järnmalmen till råjärn (tackjärn). Ursprungsråvaran är kulsinter som levereras från ett pelletsverk vid järnmalmsgruvan. Ett koksverk finns även, där koks framställs av stenkol. Koksen används i masugnen både som alstring av värme och som reduceringsmedel. (källa)
3. Järnmalmsgruvan började öppnades på nytt 1939. Ett problem var stora mänder vatten som måste pumpas bort och att malm ligger nära och under Hemsjön. I mars 1941 inträffade en tragisk olycka i gruvan då 5 gruvkarlar, varav en var gruvfogden, omkom genom att en rälsgående öppen vagn (en så kallad malmhund), byggd för att forsla upp malm, spårade ur på väg upp ur gruvan, alla som åkte med kastades ur och störtade ned mot gruvans botten. Malmhunden såg ut som en losskopplad grävskopa med öppningen uppåt. Den hade två axlar och fyra små hjul av järn. Den hängde i en lina kopplad till ett spel ovan jord som sköttes av spelstyraren. Vid utredningen efter olyckan framkom att malmhunden var felaktigt byggd. Hjulen var inte koniska (som de är på järnvägarnas godsvagnar) och vagnens axlar var inte parallella. Det var mer eller mindre oundvikligt att vagnen skulle spåra ur förr eller senare. Två män klarade sig genom att de vägrade åka med på den farliga vagnen. (källa)
4. Kiruna byggdes som bruksort i samband med öppnandet av den stora järnmalmsgruvan. (källa)
5. Under slutet av 1800-talet användes takbrytning med igensättning vilket nyttjas än idag, men med vissa modifikationer. Man arbetade sig nerifrån och uppåt i ett brytrum, och fyllde samtidigt på med gråberg utan utvinningsvärd malmhalt för att få lagom arbetshöjd. Inte så långt efter kom magasinbrytningen vilket liknade takbrytningen, men med den skillnaden att man lät malmen ligga kvar som golv, och tappade underifrån ut endast så mycket att arbetarna fick bra arbetshöjd. Mycket vanlig metod i järnmalmsgruvor fram till 60-talet. Rum- och pelarbrytning förekommer där malmen är flack, det vill säga den är ungefär som en bordsskiva till format och läge. Som namnet antyder bryter man i rum och kvarlämnar med jämna mellanrum pelare av malm som stöd för taket. Metoden användes bland annat i Laisvallgruvan i Laisvall. (källa)
6. Ametist finns i geoder (ihåliga blåsrum i basalt lava) i Brasilien. Kristallerna täcker väggarna av insidan av geoderna. Samma typ av fyndigheter finns även bland annat i Uruguay, Armenien, Atlasbergens västsida och i Marocko. Man finner även ametistfärgad kvarts i sprickor och hålrum i kvartsådror (hydrotermala gångar) samt i pegmatiter. Man kan även hitta ametist i Sverige, bland annat i Värmland (Ransätershöjden), Kiruna, Dannemora, Grängesberg och Dalkarlsbergets järnmalmsgruvor. En känd förekomst, numera fridlyst, ligger vid sjön Ärten i sydligaste Dalarna där ametistfyllda sprickor genomkorsar sandstenen. En annan förekomst är i fluoritfyllda sprickor i granit på norra sidan av Långsjön vid Surahammar. I sprickorna har först fluorit utkristalliserats i gröna och gula band varpå kvarts har kristalliserat inuti hålrumssprickor. Kvartsen är ofta rökfärgad men vissa sprickor har varit av vackert lila ametist. Det första fyndet gjordes här på 1960-talet då bergsprängare Malte Åsell fann en stor spricka vid bygget av riksvägen. Den största nord-sydgående sprickan var cirka 30 m öster om riksvägen där numera en platt grusplan överväxt av skog finns. Ametist har liknande färg som flera andra mineral, bland annat lila flusspat, kunzit och fluorit. Man kan lätt skilja dem åt med hjälp av kristallformen, dess hårdhet, lyster, brottytor, brytningsindex, densitet med mera. (källa)
7. Snögränsen ligger på den regnrikare norra sidan vid ca 2 700 meter och på södra sidan vid 3 000 meter. I lägre regioner faller den första snön i oktober och den smälter i juni eller juli. Från bergen strömmar, mest på den norra sidan, en mängd forsande bergbäckar. På flera ställen bildar de höga vattenfall, som i Europa har motsvarigheter bara i Norge. Det högsta är det, som floden Gave de Pau gör i Cirque de Gavarnie med en fallhöjd på 422 meter. Det är samtidigt det högsta i Europa. Pyrenéerna är på båda sidorna åtföljda av yngre bergskedjor. Kalkbergen inom Pyrenéernas bergssystem är rika på grottor. Bergskedjans malmförråd är i allmänhet ringa trots att det finns betydande järnmalmsgruvor. Stenkolslager är huvudsakligen belägna på spanska sidan, medan den franska har flera brunkolsbäddar. Genom naturliga gränser delar man Pyrenéerna i tre avsnitt. (källa)
8. Stavs gruva – en järnmalmsgruva i Sköldinge socken. (källa)
9. Älgsjöbackens gruva är en före detta järnmalmsgruva i Åkers bergslag, som är ett område i Gnesta och Strängnäs kommuner. Gruvan ligger mellan Mariefred och Gnesta och försörjde Åkers styckebruk med malm, mot slutet via järnväg. Älgsjöbacken var den sista gruvan i drift i Åkers Bergslag. (källa)
10. Ösjöberg är en nedlagd järnmalmsgruva belägen i Hjulsjö socken i Hällefors kommun. (källa)